Vetenskapsnyheter

Pappor som tar flera månaders föräldraledighet löper lägre risk att utveckla depressiva symtom under småbarnsåren än pappor som tar kortare ledighet. Det visar en ny svensk studie från bland annat Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften American Journal of Public Health.

Obesitas är vanligt men ofta odiagnostiserat i svensk sjukvård och kopplat till kraftigt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och förtida död. Det visar en ny studie med forskare från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Diabetes, Obesity and Metabolism. Resultaten pekar på behov av bättre upptäckt och behandling.

I en översiktsartikel i tidskriften Nature Reviews Endocrinology sammanfattar forskare vid Karolinska Institutet den nuvarande kunskapen om hur jod påverkar sköldkörtelcancer. Artikeln beskriver mekanismer bakom varför behandling med radioaktivt jod fungerar olika bra hos olika patienter.

I en studie publicerad i Nature Communications har forskare vid Karolinska Institutet kartlagt viktiga steg i hur den mitokondriella ribosomen sätts samman, vilket ger nya ledtrådar till hur brister i denna process kan leda till sjukdom.

En pilotstudie från Karolinska Institutet visar att immunbehandling kan göra det möjligt att stimulera äggmognad hos kvinnor med autoimmun POI (prematur ovariell insufficiens) – en sjukdom som vanligtvis leder till infertilitet. Tre av tio kvinnor födde friska barn efter behandlingen.

Ett nytt läkemedel som tas i tablettform har i en tidig klinisk studie visat sig vara säkert och väl tolererat hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Studien, som letts av forskare vid Karolinska Institutet, publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.

I årets utlysning av CIMED projektbidrag gick sju bidrag till NVS: fem till juniora forskare samt två till seniora forskare.

Kvinnor med gynekologiska smärttillstånd som endometrios och vulvodyni har betydligt högre förekomst av psykiatriska tillstånd som depression, ångest, adhd och autism. Det visar en ny kunskapsöversikt framtagen på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten av forskare vid bland annat Centrum för psykiatriforskning. Rapporten pekar samtidigt på stora kunskapsluckor och behovet av mer samordnad forskning och vård.

Kristina Gemzell Danielsson ska utveckla preventivmedel som skyddar mot bröstcancer medan Thomas Helleday siktar mot nya angreppspunkter för att motverka kronisk inflammation och i förlängningen cancer, autoimmunitet och åldrande. De erhåller ERC Advanced Grant för sina projekt.

Forskare vid Karolinska Institutet har bidragit till en internationell studie som publicerats i Science Translational Medicine som visar hur artificiell intelligens (AI) kan påskynda upptäckten av nya antibiotika mot Neisseria gonorrhoeae, bakterien som orsakar gonorré.

KI:s gemensamma organisation för forskningsinfrastruktur, RIKI, tar emot fler forskningsinfrastrukturer och core-faciliteter. Medarbetare som nu verkar i organisationen beskriver övergångsprocessen som smidig, men lyfter också fram några utmaningar som uppstått längs vägen.

Den snabba utvecklingen av AI inom medicinsk forskning ökar behovet av samordning. Karolinska Institutet finansierar därför ett tvärinstitutionellt AI-nätverk som samlar forskare, kliniker och experter, samordnar initiativ och erbjuder stöd för tillförlitlig och kliniskt relevant AI.

Karolinska Institutet leder det nystartade projektet HELIX, som har beviljats 10 miljoner kronor från STINT för att etablera en långsiktig och skalbar forsknings- och samverkansplattform mellan Sverige och Brasilien inom life science och hälsa.

Mängden och spridningen av proteinet tau i hjärnan skiljer sig mellan tidigt och sent debuterande Alzheimers sjukdom. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften European Journal of Nuclear Medicine and Molecular Imaging. Resultaten tyder också på att blodprov inte alltid speglar förändringarna i hjärnan.

Hur ser autistiska personer och deras anhöriga på genetisk forskning? En svensk studie publicerad i tidskriften Autism visar ett brett stöd, men också tydliga farhågor kring exempelvis diskriminering och eugenik. Här reflekterar studiens försteförfattare Samuelle Fajutrao Falk vid Karolinska Institutet över resultaten.

Under en vecka i juni 2026 samlades 33 ledare inom hälsa från hela världen i Sigtuna, för en intensiv utbildningsvecka som är en del av ledarskapsprogrammet "Executive Programme in International Politics and Diplomacy for Health". Programmet drivs gemensamt av Karolinska Institutet och Handelshögskolan i Stockholm och syftar till att ge framtida ledare inom hälsa de färdigheter som behövs för att navigera de komplexa politiska processer som formar global hälsa.

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) har publicerat en ny årlig rapport som överskådligt redovisar självmordsstatistik för hela Sverige och landets 21 län. Rapporten fokuserar på 15-årsperioden 2010–2024, och innehåller fördjupad statistik för Stockholms läns olika kommuner.

I en ny studie som publicerats i Nature Communications rapporterar forskare vid Karolinska Institutet att det molekylära maskineriet som ansvarar för cellens energiomvandling är mer sammanlänkat än man tidigare har förstått. Studien ger ny insikt i hur mitokondrier anpassar sig under stress.

Sju av åtta beviljade bidrag går till forskare vid Karolinska Institutet i Vetenskapsrådets vårutlysning till internationell postdok inom medicin och hälsa. Totalt beviljades 8 av 44 ansökningar.

En hälsosammare kost kan vara förknippad med en lägre risk för demens hos äldre vuxna, även hos de med blodbiomarkörer som tyder på ökad biologisk risk, inklusive tecken på Alzheimersrelaterad sjukdomsprocess. Detta framgår av en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i JAMA Network Open.

Emma R. Andersson tilldelas det prestigefyllda anslaget ERC Proof of Concept för att vidareutveckla sin teknik att skapa möss med specifik genetisk signatur. ”Den här innovationen ska leda till att antalet djurförsök kan minska drastiskt i hela världen, inte bara i mitt labb”, säger hon.

Vi gratulerar de forskare vid CNS som har tilldelats CIMED-projektbidrag för perioden 2027-2029.

StratNeuro‑gemenskapen samlades återigen på Djurönäset den 3–5 juni för tre dagar med vetenskapliga presentationer, diskussioner, workshops och nätverkande.

Vid allvarlig sjukdom i aortaklaffen är valet av ny hjärtklaff särskilt svårt för unga kvinnor som vill bli gravida. En ny svensk registerstudie från Karolinska Institutet visar att biologisk aortaklaff ger goda graviditets- och förlossningsutfall, trots att behovet av ny operation är vanligare än vid mekanisk klaff. Studien publiceras i Journal of the American College of Cardiology (JACC).

StratNeuro har etablerat ett studentråd för att stärka kopplingen mellan StratNeuro och KI-doktorander inom neurovetenskap. Detta initiativ presenterades under PhD Student Day vid StratNeuro Retreat 2026.<br>