Vetenskapsnyheter

En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar att balanssystemet kan undersökas redan under de första levnadsmånaderna. Genom nya, barnvänliga metoder kan vården tidigare upptäcka vestibulär dysfunktion hos barn med hörselnedsättning och erbjuda riktad habilitering.

David Marlevis forskning om ny bildteknik för blodtrycksmätning har uppmärksammats av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, och tagits upp på IVA-listan 2026 över forskningsprojekt med särskilt stort genomslag. Listan lyfter forskning som gör konkret skillnad i samhället.

Varje år diagnostiseras över 6 000 svenskar med melanom. Melanom är en hudcancer som, om den upptäcks sent, kan vara dödlig. Alla melanom beter sig inte på samma sätt. I en ny avhandling från Karolinska Institutet undersöks varför vissa patienter får sämre utfall än andra och om vissa markörer i tumörvävnad kan hjälpa oss att förutsäga vilka som är i riskzonen.

Pär Björklund från Cardio Metabolic Unit (CMU), Centrum för reproduktion, metabolism och molekylär medicin (CeRM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln "Atherosclerosis and peripheral neuropathy in type 2 diabetes : interstitial lipoprotein distribution and sphingolipid metabolism", den 11 juni 2026. Handledare är Sara Straniero.

Laurène Adam från Centrum för reproduktion, metabolism och molekylär medicin (CeRM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln "Molecular insights into Bri2 BRICHOS and copper modulation of α-synuclein in Parkinson’s disease", den 12 juni 2026. Handledare är Axel Abelein.

En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar att hälsoutfallen för barn som blivit till genom assisterad reproduktionsteknik (ART) generellt är betryggande, även om vissa kombinationer av specifika metoder medför en något ökad risk för sällsynta tillstånd. Resultaten minskar oron kring säkerheten vid ART och kan bidra till bättre rådgivning och mer välgrundat beslutsfattande för både patienter och vårdpersonal.

En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar att RNA kan påverka hur celler reparerar skador i sitt DNA. Resultaten bidrar till ökad förståelse av processer som är viktiga vid sjukdomar som cancer och kan på sikt vara relevanta för utveckling av nya behandlingar.

Hur kan konst bidra till bättre undervisning och ökad förståelse i medicinska utbildningar? En ny kurs vid Karolinska Institutet utforskar just detta genom att erbjuda lärare och handledare en unik möjlighet att utforska mötet mellan konst och medicinsk pedagogik. I detta nära samarbete mellan Karolinska Institutet och Nationalmuseum får deltagarna utveckla nya perspektiv på lärande, reflektion och professionell praktik inom hälso- och sjukvårdsutbildningar.

Docent Marcus Buggert vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH) Karolinska Institutet, tilldelas Eric K. Fernströms pris för yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare för sin enastående forskning om T‑cellers funktion i människans immunförsvar och deras betydelse för nya terapier.

I en ledare (editorial) i The New England Journal of Medicine kommenterar Ingrid Lundberg vid Karolinska Institutet en fas 3-studie av läkemedlet brepocitinib hos vuxna med dermatomyosit. I ledaren beskrivs de förbättrade symtomen som framkommer i studien, men man lyfter också fram begränsningar och frågor som fortfarande kvarstår.

Den 11–12 maj 2026 stod Karolinska Institutet värd för NeurotechEU Neuroinnovation Summit, som samlade forskare, kliniker, utbildare och entreprenörer från hela European University of Brain and Technology-alliansen för att utforska hur neuroteknik kan ta steget från laboratorieupptäckter till verklig samhällsnytta.

Claudia Hanson vid institutionen för global folkhälsa har utsetts till professor i global hälsosystemforskning. Genom sin tvärvetenskapliga karriär kan hon kombinera en stark klinisk bakgrund med erfarenhet av att stärka hälsosystem och implementeringsforskning, med särskilt fokus på mödrar, nyfödda och barn i låg- och medelinkomstländer.

John Wallerts forskning syftar till att ta fram verktyg som kan användas inom psykiatrin för att förutsäga risk för allvarliga händelser – så kallade prediktionsmodeller.

Karolinska Institutet finns väl representerat när Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) presenterar sin lista över forskningsgenomslag 2026. Listan lyfter 30 forskningsprojekt med stor potential att omsättas i innovationer som gör konkret nytta i samhället. Tre av dessa projekt drivs av forskare vid KI.

Barn med astma och allergi som bor med en eller flera katter har inte mer astmabesvär än barn utan katt. Det visar en omfattande svensk registerstudie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Frontiers in Allergy.

Andreas Luttens har tränat en algoritm som kan utforska det så kallade kemiska rummet – alla tänkbara kombinationer av atomer och bindningar.

Per Uhlén, professor i cellsignalering vid Karolinska Institutet, tilldelas Lennart Nilsson-priset 2026 för sin banbrytande utveckling av avancerade mikroskopimetoder som synliggör livets innersta processer.

Tre forskare vid KI SÖS har tilldelats finansiering i den första utlysningen av KI SÖS Junior Faculty Start-up collaboration grant. De finansierade projekten omfattar utveckling av ett psykologiskt egenvårdsprogram, utvärdering av hänvisningsstödet samt undersökning av nyttan med intraoperativ autotransfusion.

Tidiga insatser riktade mot ett centralt stressprotein kan skydda mot bestående förändringar i beteende och hjärna kopplade till svåra upplevelser i barndomen. Detta enligt en studie publicerad i Advanced Science ledd av forskare vid Karolinska Institutet och Max Planck Institute of Psychiatry.

Det prestigefyllda nordiska Anders Jahre-priset för medicinsk forskning 2026 tilldelas professor Ole Kiehn, Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet. Professor Kiehn får priset för sina banbrytande upptäckter om organisationen av och funktionen hos nervbanor som styr rörelser. Det är fynd av stor betydelse för behandling av sjukdomar som ALS och Parkinsons sjukdom.

Systematiska översikter syftar till att sammanställa all befintlig vetenskaplig evidens inom en avgränsad forskningsfråga på ett strukturerat, transparent och objektivt sätt. Metaanalys används där det är lämpligt för att statistiskt kombinera resultat från flera studier. Denna rapport ämnas utgöra en metodologisk vägledning för genomförandet av systematiska översikter och metaanalyser inom epidemiologisk miljömedicinsk forskning, med särskilt fokus på etiologiska frågeställningar.

AI är inte en teknik i mängden. Medicinsk Vetenskap har pratat med forskarna som beskriver förhoppningar och farhågor i den rådande AI-febern.

Ljubica Matic, docent vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, har beviljats ett anslag från Leducq Foundation, ett av de största internationella anslagen inom hjärt-kärl forskning. Anslaget uppgår till 9 miljoner USD totalt för 5 år och ska användas inom det internationella nätverket ATHENA. Nätverket samlar forskare från USA och Europa, och koordineras av professor Thomas Quertermous, Stanford, och Helle Jørgensen, Cambridge.

KI-professorn och barnläkaren Ulrika Ådén tar i september över som huvudsekreterare för medicin och hälsa på Vetenskapsrådet. Hon vill stärka forskningens genomslag i vård och samhälle.

Under två högtidliga och glädjefyllda dagar har KI firat studenter som avslutat sina grundutbildnings- och masterprogram. I Aula Medica samlades familj, vänner, lärare och studenter för att uppmärksamma examen – en viktig milstolpe och starten på ett nytt kapitel i livet.