Vetenskapsnyheter

I slutet av förra veckan deltog Karolinska Institutet i Järvaveckan, ett årligt evenemang med fokus på samhällsfrågor och dialog. Här samlas politiska partier, myndigheter, företag, organisationer, universitet och skolor för att möta allmänheten, diskutera aktuella frågor och skapa nya kontakter.

Paolo Ceriani har alltid varit intresserad av vetenskap, men när hans mamma fick en cancerdiagnos fick intresset en ny inriktning. Han ville förstå sjukdomen på ett djupare plan och började studera biomedicin vid Karolinska Institutet. Innan han flyttade till Sverige hade han bara besökt landet en gång – på en roadtrip från Italien genom norra Sverige.

Andri Papakonstantinou och Sean Rudd nya docenter i cancer och onkologi Andri Papakonstantinou och Sean Rudd har antagits som docenter i cancer och onkologi vid Karolinska Institutet. Båda är verksamma vid institutionen för onkologi-patologi. Andri Papakonstantinou, docent i cancer och onkologi, ingår i forskargruppen Translationell bröstcancerforskning, som leds av Theodoros Foukakis. Hennes forskning fokuserar på bröstcancer, med särskild inriktning på hur moderna behandlingar påverkar hjärtat och vilka andra biverkningar de kan ge, samt hur vården kan anpassas till varje patient. Detta innefattar att studera risken för hjärtbiverkningar och att utveckla metoder för att tidigt identifiera patienter som behöver tätare uppföljning, med målet att göra behandlingen både effektivare och säkrare. Sean Rudd, docent i experimentell cancer och onkologi, leder forskargruppen Nukleotidmetabolism och molekylär farmakologi, där hans forskning fokuserar på hur vanligt använda cancerläkemedel fungerar på molekylär nivå och varför patienter svarar olika på behandling. Detta innefattar att undersöka hur cellgifter påverkar DNA och cellens nukleotidbyggstenar, samt hur cancerceller kan utveckla resistens, med målet att förbättra effekten av befintliga behandlingar och anpassa dem bättre till varje patient. Tillsammans bidrar deras forskning till mer träffsäkra och skonsammare cancerbehandlingar, där både effekt och biverkningar tas i beaktande.

Personer med celiaki och hudceliaki har en något ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, vissa blodcancerformer och förtida död. Det visar en stor amerikansk registerstudie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten publiceras i tidskriften The Lancet Regional Health – Americas.

De gränsvärden för njurfunktionen som idag används för att diagnostisera kronisk njursjukdom speglar en faktisk ökning av risken för allvarlig sjukdom. Detta visar en studie från Karolinska Institutet och Leiden University Medical Center som publicerats i tidskriften JAMA. Forskarna visar också att riskbedömningen blir mer exakt när två vanliga blodprover, kreatinin och cystatin C, kombineras för att uppskatta njurfunktionen.

Höstterminen 2026 planeras start för en ny uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet med fokus på TARA – en integrativ metod som ger yrkesverksamma nya perspektiv och konkreta verktyg i arbetet med barn och unga med ångest och depression.

Stort anslag för forskning om hur viktpendling påverkar hjärt- och kärlhälsan Mikael Rydén, professor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, har beviljats ett anslag på totalt 9 miljoner USD från Leducq Foundation. Anslaget ska användas inom det internationella nätverket ADAMANT, som koordineras av Mikael Rydén, tillsammans med Edward A. Fisher vid NYU Grossman School of Medicine. ADAMANT samlar forskare från Europa och USA och ska undersöka hur förändringar i kroppsfett påverkar utvecklingen av åderförkalkning. Särskilt fokus ligger på så kallad viktpendling, det vill säga upprepade perioder av viktnedgång och viktuppgång, som misstänks kunna öka inflammation i kroppen och påskynda uppbyggnaden av plack i blodkärlen. Inom nätverket kommer man kombinera studier i djurmodeller med analyser av mänskliga blod- och vävnadsprover för att bättre förstå de biologiska mekanismerna bakom sambandet mellan fettväv och hjärt‑kärlsjukdom. – Det här nätverket ger oss möjlighet att på djupet studera hur fettväv påverkar kärlhälsan och varför vissa sätt att gå ned i vikt kan ha olika effekter på risken för hjärt‑kärlsjukdom. Vårt mål är att bidra till säkrare och mer individanpassade strategier för viktnedgång som skyddar hjärthälsan på lång sikt i en verklighet där viktpendling är vanligt, säger Mikael Rydén, professor vid institutionen för medicin, Huddinge. Om ADAMANT Adipose tissue–Driven Atherosclerosis Mechanisms Across cliNical interventions and Translational models Koordinatorer: - Mikael Rydén, Karolinska Institutet (Sweden) - Edward A. Fisher, NYU Grossman School of Medicine (USA) Medlemmar: - Ada Weinstock, University of Chicago Pritzker School of Medicine (USA) - Jacob Fog Bentzon, Aarhus University (Denmark) - Chiara Giannarelli, NYU Grossman School of Medicine (USA) - Paul Cohen, The Rockefeller University (USA)

Hon söker svar hos mördarna Genom att förstå gärningsmännen bakom dödligt partnervåld hoppas Shilan Caman hitta sätt att förhindra framtida mord. Hennes forskning visar att en sak förenar dem: Kontrollbehovet. Text: Cecilia Odlind, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 2, 2026. Varje år dödas runt 15 kvinnor och cirka två män av en nuvarande eller tidigare partner. Shilan Caman vill förstå mer om personerna som begår brotten. – Detta är en extrem handling. Hur kan man förstå att någon dödar en person som de tidigare haft en nära relation till, det är kanske omöjligt. Men just därför är det viktigt att försöka. Vilka begår dessa gärningar och varför? Hur ser omständigheterna ut runt omkring? Genom att förstå det kan vi förhoppningsvis förhindra framtida händelser, säger hon. Shilan Caman är mitt i arbetet med ett kvalitativt forskningsprojekt om dödligt partnervåld, finansierat av Jämställdhetsmyndigheten, där hon djupintervjuar pojkar och män som dödat en partner. Mötena med dem får ta maximalt två timmar så det gäller att planera tiden väl. – Just nu har jag snöat in på konsten att intervjua om känsliga ämnen i anstaltsmiljö. Männen kan ofta berätta tydligt och detaljerat om livet innan brottet begicks men själva händelsen har de betydligt svårare att prata om. Dessa beskrivningar är oftast mer torftiga och fragmenterade, säger Shilan Caman. Ett delmål i studien är att jämföra yngre och äldre gärningsmän. – Vi ser att de yngre har lättare att verbalisera sin gärning och prata mer öppet om vad som hände. Det kan nog bero på att yngre generationer har större vana av att prata om känslor, tror Shilan Caman. Kontrollbehov förenar gärningsmännen Generellt sett är det en spretig skara män som begår den här typen av brott. Deras bakgrund kan variera kraftigt, där vissa kan vara högutbildade och väletablerade medan andra har det svårare ställt. – Andra brott är ofta mer tydligt förknippade med bristande impulskontroll, tidigare våldsamt beteende och missbruk. Men dö…

Årets Nicholsonföreläsning vid Karolinska Institutet hålls den 3 juni kl. 16.00 i Nobel Forum, Campus Solna, och gästas av biokemisten Svetlana Mojsov från Rockefeller University.

I slutet av maj stod institutionen för global folkhälsa värd för ett besök av partnerorganisationerna inom det EU-finansierade projektet CURIOUS. Projektet syftar till att stärka sjuksköterskeutbildningen i Somalia och besöket fokuserade på erfarenhetsutbyte och utveckling av arbetssätt.

Forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet har identifierat en möjlig mekanism bakom spridningen av den aggressiva hjärntumören diffuse midline glioma. Studien visar att hjärnans egna immunceller, mikroglia, kan bidra till tumörens invasiva förmåga genom att producera proteinet fibronectin. Resultaten publiceras i tidskriften Cell Death and Disease.

Lina Stepanauskaitė-Bellisario från avdelningen för gastroenterologi och nutrition (GUT), vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln "Influence of molecular sex differences and estrogen signaling on colorectal cancer", den 5 juni 2026. Handledare är Cecilia Williams.

Den 1 juni lanserar Karolinska Institutet en stor internationell rekryteringskampanj för 21 biträdande lektorstjänster. Utgångspunkten är förra årets mycket framgångsrika initiativ, som lockade mer än 2 700 ansökningar från nästan 90 länder. Initiativet har ett tydligt mål: Att ta in de allra bästa forskarna tidigt i karriären och stärka KI:s position som världsledande medicinskt universitet.

Sol, värme, kyla och regn spelar roll för hur aktiva förskolebarn är under dagen. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Environmental Research, där forskare har kopplat barns rörelsemönster till vardagens väder.

Mellan 500 000 och 700 000 personer i Sverige beräknas leva med lungsjukdomen KOL. Nu pågår forskning med målet att utveckla en inhalationsbehandling för personer med KOL, genom att undersöka hur antikroppar kan skydda mot infektioner och inflammation vid sjukdomen. Nu tilldelas Charlotte Thålin vid Karolinska Institutet Hjärt-Lungfondens (HLF) stora forskningsanslag på 20 miljoner kronor för projektet.

Undersökning av hjärtrytmen i hemmet med en smartphone kan spara betydande vårdresurser inför planerad elkonvertering hos patienter med förmaksflimmer. Det visar en ny studie publicerad i JAMA Cardiology av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus.

Karolinska Institutet är koordinator för FORTIFY, ett nytt IHI-finansierat projekt som syftar till att göra hälsodata tillgängliga för forskning samtidigt som immateriella rättigheter och affärshemligheter skyddas.

En postdoktor vid Karolinska Institutet har tilldelats ett internationellt anslag från Cancerfonden för att utveckla ett AI-baserat verktyg mot avancerad äggstockscancer. Projektet samlar expertis från Sverige, Finland och Storbritannien.

Ett nytt verktyg för unga vuxna med boendestöd Ett nytt verktyg från KIND på Karolinska Institutet ska hjälpa unga vuxna med boendestöd att bli mer delaktiga i hur deras stöd utformas. Det handlar om ett häfte med frågor som ger en konkret struktur för att prata om behov, preferenser och mål. Frågorna handlar bland annat om kommunikation, vardagsrutiner och hur stödet bäst ges. En ny studie från KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet) har utvärderat verktyget och visar att både unga och stödpersonal upplevde det som relevant och hjälpsamt, bland annat för att lyfta frågor som annars sällan diskuteras och skapa en gemensam bild av stödet. Häftet användes både vid uppstart och i pågående insatser och bidrog till mer strukturerade samtal och justeringar av stödet. Det kan också bidra till att unga i större utsträckning uttrycker sina behov och får inflytande över sitt stöd. Bakom arbetet står forskarna Maria Löthberg, Andrea Niman, Sergej Engström, Jenny Meyer, Eda Wirström, Sonya Girdler, Sven Bölte och Ulf Jonsson. Ladda ner materialet Ladda ner häftet "Utformning av mitt boendestöd" och läs mer om forskning om boendestöd vid adhd och autism. Publikation "Designing my support in daily living – Co-production and feasibility of a brief tool for enhancing service user engagement among neurodivergent young adults. Disability and Rehabilitation", Löthberg M, Niman A, Engström S, Meyer J, Wirström E, Girdler S, Jonsson U. Disability and Rehabilitation, online 2026, doi: 10.1080/09638288.2026.2674620.

Professor Clas Rehnberg ska utreda nationell upphandling av vård Regeringen utser Clas Rehnberg, professor i hälsoekonomi vid institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) på KI, till särskild utredare med uppdrag att analysera hur staten kan bidra till mer effektiv upphandling av specialiserad hälso- och sjukvård i privat regi. – Nu tar vi ett stort kliv för att öka den statliga styrningen för att tillgängliggöra mer vårdkapacitet i landet. Jag är glad att Clas Rehnberg med sin gedigna erfarenhet tar sig an det viktiga uppdraget att analysera hur staten kan upphandla viss vård, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD). Gedigen erfarenhet Clas Rehnberg är professor i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet, vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, LIME, där han under flera år har byggt upp och lett en forskargrupp som studerat olika aspekter av hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation. Han har även medverkat i jämförande studier om sjukvårdens effektivitet och jämlikhet, både nationellt och internationellt. Sedan 2025 är han ordförande i regeringens Delegation för effektiv hälso- och sjukvård. Dialog för kortare vårdköer – Jag tackar för förtroendet att leda denna utredning om hur upphandling av specialiserad sjukvård från privata vårdgivare kan effektiviseras. Direktiven öppnar för nya och innovativa lösningar där staten kan få en mer central roll i arbetet med att komma till rätta med de långa vårdköerna. Samtidigt är jag medveten om att arbetet förutsätter dialog och samverkan mellan statliga aktörer och regionerna, säger särskild utredare Clas Rehnberg. Clas Rehnberg påbörjade arbetet den 28 maj 2026 och uppdraget ska redovisas i juni 2027. Text bearbetad från pressmeddelande från Socialdepartementet den 4 juni 2026.

En kartläggning av publikationer vid KI, KTH och Stockholms universitet visar en stor bredd av forskning kopplad till FN:s globala mål för hållbar utveckling – och pekar på möjligheter till fler samarbeten. Bibliometriska analytiker vid de tre universiteten har sammanställt en översikt av de publikationer som getts ut mellan 2018 och 2023. Syftet är att kartlägga vilken forskning som görs kopplad till de globala målen och underlätta samarbeten.<br>

Investeraren Björn Savén och hans fru Inger Savén stödjer Karolinska Institutets forskning om kolorektalcancer. Satsningen ska öka möjligheten till tidig upptäckt och stärka kunskapen om sjukdomen. Ett av målen är att fler testar sig i ett tidigt skede och därmed förbättra prognosen.

Genom att kombinera flera typer av analyser kan forskare bättre förstå varför behandlingar fungerar olika vid akut myeloisk leukemi (AML). Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.

En studie från Karolinska Institutet visar att föräldrar till barn med adhd, autism eller andra funktionsnedsättningar ökade sin psykologiska flexibilitet och upplevde minskad stress efter gruppbehandlingen Navigator ACT. <br> -Insatsen gjorde det enklare att bli den förälder man vill vara, säger studiens försteförfattare Tiina Holmberg Bergman.

Melanom är den mest aggressiva formen av hudcancer och kan i avancerade stadier vara svår att behandla. I en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar Ellen Heurlin att strålbehandling i kombination med moderna läkemedelsbehandlingar kan ge tydlig klinisk nytta vid avancerat melanom. Resultaten tyder på förbättrad överlevnad, god lokal kontroll av tumörer och få allvarliga biverkningar, särskilt när strålbehandling kombineras med immunterapi.