Vetenskapsnyheter

Val av teknik vid thorakal aortakirurgi kan påverka komplikationsrisk och behandlingsresultat. Den 5 juni 2026 försvarar Erik Braatz sin doktorsavhandling "Perfusion and surgical management in patients with thoracic aortic disease" där han har undersökt hur thorakal aortakirurgi kan bli ännu säkrare.

Den 21 maj 2026 besökte en delegation från Leyden Academy on Vitality and Ageing Aging Research Center (ARC) vid Karolinska Institutet. Besöket, som arrangerades av ARC och Transdisciplinary Research Center for Personalized Dementia Prevention & Care (TraCeDem), fokuserade på samspelet mellan forskning, policy och vårdpraxis inom det svenska hälso- och sjukvårdssystemet samt omsorgen.

Många piloter och kabinanställda går till jobbet trots psykisk eller fysisk ohälsa. Det visar en ny doktorsavhandling av Filippa Folke vid Karolinska Institutet.

Artificiell intelligens kan på sikt förbättra vården av patienter som behöver organtransplantation, men bara om tekniken används ansvarsfullt. I en ny vägledande artikel i tidskriften Transplant International presenterar European Society for Organ Transplantation rekommendationer för hur AI bör utvecklas och införas. Forskare vid Karolinska Institutet har medverkat i arbetet.<br>

Swedish Developmental Biology Organization (SWEDBO) har tilldelat Sandra de Haan vid Karolinska Institutet pris för bästa doktorsavhandling. Avhandlingen handlar om hur innerörat utvecklas och ger ny kunskap om hur celler i hörselsnäckan organiseras.

Genom det pedagogiska priset 2026 vill CLINTEC lyfta och belöna lärare som gör särskilt betydelsefulla insatser inom utbildning och som på ett engagerande och genomtänkt sätt stärker studenters lärande och utveckling.

Laura Fratiglioni, senior professor vid NVS, tilldelades utmärkelsen Riddare av Italiens Stjärnorden vid ett symposium om hälsosamt åldrande på den italienska ambassaden den 28 april. Hon fick utmärkelsen som ett erkännande för sin banbrytande forskning inom åldrande.

Spelar det roll om man andas genom näsan eller munnen? Så här svarar tre forskare.

Ann Langius-Eklöf och Lena Nilsson-Wikmar tilldelas Karolinska Institutets Stora silvermedaljen respektive Silvermedaljen 2026.

Sven Alfonsson är tillsammans med Agnes Elmberger de två första mottagarna av KIPRIME Research Grant. Utlysningen utannonserades under hösten och innebär ett treårigt forskningsanslag. Ett tjugotal ansökningar kom in som granskades av en internationell forskargrupp.

För andra året i rad delar cancerföreningen PALEMA ut bidrag till unga forskare inom matstrups- och magsäckscancer. I år, liksom i fjol, delas två bidrag ut på vardera 25 000 kr i samband med PALEMA cancerdagen den 28 maj i Läkaresällskapets lokaler i centrala Stockholm.

Tre personer får Karolinska Institutets 2026 års stora silvermedalj och ytterligare två tilldelas silvermedaljen 2026. Medaljerna ges till personer som under sin karriär gjort storartade respektive särskilt goda insatser för KI och delas ut i samband med årets installationshögtid i oktober.

Docenturnämnden beslutade den 19 maj 2026 att anta Lara Kular som docent i medicinsk epigenetik och epigenomik.

Makakerna Nanuq, Fox, Hyena, Grizzly och Lynx kom till Karolinska Institutet för 17 år sedan och har varit centrala för medicinsk forskning. Nu har deras liv avslutats inom ramen för pågående forskningsprojekt där de har bidragit till ny kunskap om vaccin och neurodegenerativa sjukdomar.

En nybildad kommission, The Lancet Commission on Precision Health, ska ta fram rekommendationer för hur precisionshälsa kan införas i hälso- och sjukvård världen över. Forskare från Karolinska Institutet medverkar i arbetet, med särskilt fokus på att säkerställa jämlik tillgång även i resursbegränsade miljöer.

NVS har fått tre nya forskargruppsledare: Xiaofei Li och Luis Enrique Arroyp-Garcia vid avdelningen för neurogeriatrik samt Konstantinos Chiotis vid avdelningen för klinisk geriatrik.

De flesta bröstcancerpatienter i Uganda och Etiopien får sin diagnos för sent och många saknar tillgång till livräddande behandling. Tove Ekdahl Hjelm försvara sin avhandling "Early-onset breast cancer in East Africa : genetics, tumor characteristics and clinical management" den 5 juni där hon visar på brister i tillgång till adekvat vård, men också att fler liv kan räddas.

I en ny avhandling från Karolinska Institutet studerade doktorand Xiaoyi Ji om AI-modeller för datorbaserad prostatacancerpatologi är generaliserbara och robusta med hjälp av olika datakällor. Målet var också att komma fram till möjliga strategier för förbättring.

Personer med god kondition i 30–50-årsåldern har mer elastiska artärer när de blir äldre. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Scientific Reports. Sambandet kvarstår oberoende av kolesterol i blodet och andra riskfaktorer.

Välkommen till StratNeuro-seminariet: "Through a Rare Variant Lens: Mapping Disrupted Neurodevelopment" med Carrie E. Bearden från UCLA. Seminariet äger rum måndagen den 15 juni kl. 12:00 i Ragnar Granit (Biomedicum, Campus Solna).

Vår förmåga att uppfinna nytt bygger inte på slump utan på en inre förståelse för hur världen fungerar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Vrije Universiteit Amsterdam, publicerad i tidskriften PNAS.

Stort anslag för forskning om hur viktpendling påverkar hjärt- och kärlhälsan Mikael Rydén, professor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, har beviljats ett anslag på totalt 9 miljoner USD från Leducq Foundation. Anslaget ska användas inom det internationella nätverket ADAMANT, som koordineras av Mikael Rydén, tillsammans med Edward A. Fisher vid NYU Grossman School of Medicine. ADAMANT samlar forskare från Europa och USA och ska undersöka hur förändringar i kroppsfett påverkar utvecklingen av åderförkalkning. Särskilt fokus ligger på så kallad viktpendling, det vill säga upprepade perioder av viktnedgång och viktuppgång, som misstänks kunna öka inflammation i kroppen och påskynda uppbyggnaden av plack i blodkärlen. Inom nätverket kommer man kombinera studier i djurmodeller med analyser av mänskliga blod- och vävnadsprover för att bättre förstå de biologiska mekanismerna bakom sambandet mellan fettväv och hjärt‑kärlsjukdom. – Det här nätverket ger oss möjlighet att på djupet studera hur fettväv påverkar kärlhälsan och varför vissa sätt att gå ned i vikt kan ha olika effekter på risken för hjärt‑kärlsjukdom. Vårt mål är att bidra till säkrare och mer individanpassade strategier för viktnedgång som skyddar hjärthälsan på lång sikt i en verklighet där viktpendling är vanligt, säger Mikael Rydén, professor vid institutionen för medicin, Huddinge. Om ADAMANT Adipose tissue–Driven Atherosclerosis Mechanisms Across cliNical interventions and Translational models Koordinatorer: - Mikael Rydén, Karolinska Institutet (Sweden) - Edward A. Fisher, NYU Grossman School of Medicine (USA) Medlemmar: - Ada Weinstock, University of Chicago Pritzker School of Medicine (USA) - Jacob Fog Bentzon, Aarhus University (Denmark) - Chiara Giannarelli, NYU Grossman School of Medicine (USA) - Paul Cohen, The Rockefeller University (USA)

I slutet av förra veckan deltog Karolinska Institutet i Järvaveckan, ett årligt evenemang med fokus på samhällsfrågor och dialog. Här samlas politiska partier, myndigheter, företag, organisationer, universitet och skolor för att möta allmänheten, diskutera aktuella frågor och skapa nya kontakter.

Hon söker svar hos mördarna Genom att förstå gärningsmännen bakom dödligt partnervåld hoppas Shilan Caman hitta sätt att förhindra framtida mord. Hennes forskning visar att en sak förenar dem: Kontrollbehovet. Text: Cecilia Odlind, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 2, 2026. Varje år dödas runt 15 kvinnor och cirka två män av en nuvarande eller tidigare partner. Shilan Caman vill förstå mer om personerna som begår brotten. – Detta är en extrem handling. Hur kan man förstå att någon dödar en person som de tidigare haft en nära relation till, det är kanske omöjligt. Men just därför är det viktigt att försöka. Vilka begår dessa gärningar och varför? Hur ser omständigheterna ut runt omkring? Genom att förstå det kan vi förhoppningsvis förhindra framtida händelser, säger hon. Shilan Caman är mitt i arbetet med ett kvalitativt forskningsprojekt om dödligt partnervåld, finansierat av Jämställdhetsmyndigheten, där hon djupintervjuar pojkar och män som dödat en partner. Mötena med dem får ta maximalt två timmar så det gäller att planera tiden väl. – Just nu har jag snöat in på konsten att intervjua om känsliga ämnen i anstaltsmiljö. Männen kan ofta berätta tydligt och detaljerat om livet innan brottet begicks men själva händelsen har de betydligt svårare att prata om. Dessa beskrivningar är oftast mer torftiga och fragmenterade, säger Shilan Caman. Ett delmål i studien är att jämföra yngre och äldre gärningsmän. – Vi ser att de yngre har lättare att verbalisera sin gärning och prata mer öppet om vad som hände. Det kan nog bero på att yngre generationer har större vana av att prata om känslor, tror Shilan Caman. Kontrollbehov förenar gärningsmännen Generellt sett är det en spretig skara män som begår den här typen av brott. Deras bakgrund kan variera kraftigt, där vissa kan vara högutbildade och väletablerade medan andra har det svårare ställt. – Andra brott är ofta mer tydligt förknippade med bristande impulskontroll, tidigare våldsamt beteende och missbruk. Men dö…

Karolinska Institutet och Institute of Applied Biosciences, INAB, vid Centre for Research and Technology Hellas, Thessaloniki, Grekland, har tecknat ett avtal för att stärka och vidareutveckla det akademiska samarbetet inom forskning, utbildning och innovation.