<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/bebis-kuvos-nyfodd-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Bebis i kuvös" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/bebis-kuvos-nyfodd-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/bebis-kuvos-nyfodd-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/bebis-kuvos-nyfodd-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/bebis-kuvos-nyfodd-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/bebis-kuvos-nyfodd-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/bebis-kuvos-nyfodd-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/bebis-kuvos-nyfodd-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/bebis-kuvos-nyfodd.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Extremt för tidigt födda barn växer bättre när de får mer näringsrik och aktiv behandling tidigt i livet, visar en ny <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> Vetenskapligt arbete som doktorander gör under sin utbildning för att bli doktor.&lt;br/&gt;Avhandlingen visar doktorandens egen ...</div><div class=glossaryTooltipMoreLinkWrapper><a class=glossaryTooltipMoreLink href=https://forskning.se/ordlista/avhandling/ >Läs mer</a></div>" href="https://forskning.se/ordlista/avhandling/" data-mobile-support="0" data-gt-translate-attributes='[{"attribute":"data-cmtooltip", "format":"html"}]' tabindex='0' role='link'>avhandling</a> från Umeå universitet. Det finns heller inget som tyder på att behandlingen ökar risken för en allvarlig tarmsjukdom.</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/05/29/battre-naring-ger-starkare-start-for-extremt-for-tidigt-fodda/">Näringsrik behandling stärker de a…
Vetenskapsnyheter
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/renar-ogoninfektion-1-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/renar-ogoninfektion-1-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/renar-ogoninfektion-1-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/renar-ogoninfektion-1-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/renar-ogoninfektion-1-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/renar-ogoninfektion-1-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/renar-ogoninfektion-1-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/renar-ogoninfektion-1-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/renar-ogoninfektion-1.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Det har blivit allt vanligare i Sverige och Norge att utfodra renar, eftersom tillgången till naturligt bete har minskat de senaste decennierna till följd av en rad orsaker. Stödutfodring kan vara nödvändig för renarnas överlevnad, men innebär ofta att djuren samlas tätare och blir stressade, vilket ökar risken att infektionssjukdomar sprids. En sådan sjukdom är […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/05/29/ogoninfektioner-renar/">Ökad risk för ögoninfektioner bland renar som utfodras i hägn</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/barn-vard-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/barn-vard-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/barn-vard-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/barn-vard-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/barn-vard-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/barn-vard-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/barn-vard-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/barn-vard-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/barn-vard.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Forskare vid bland annat Röda Korsets Högskola har genomfört en systematisk litteraturöversikt av 28 internationella studier om barn mellan 3 och 12 år. De har också undersökt hur barn i förskoleåldern vill delta i vårdbesök inom barnhälsovården, både enligt dem själva och deras vårdnadshavare. Resultaten visar att barns delaktighet handlar om mer än att fatta […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/05/29/barns-delaktighet-i-varden/">Små val kan göra stor skillnad för barns delaktighet i vården</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/daggmask-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Forskare håller daggmask i handen." decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/daggmask-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/daggmask-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/daggmask-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/daggmask-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/daggmask-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/daggmask-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/daggmask-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/daggmask.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Daggmaskar spelar en viktig roll i en välfungerande jord. När de rör sig genom marken skapar de gångar som fungerar som kanaler för vatten, luft och växtrötter. De blandar också jorden och bidrar till att göra näringsämnen mer tillgängliga för växter och mikroorganismer. Trots daggmaskarnas betydelse har det varit svårt att mäta hur mycket de […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/05/28/sa-graver-daggmaskar-skanning-ger-svar/">Så gräver daggmaskar – skanning ger svar</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Barn-grot-frukost-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Barn äter gröt med god aptit." decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Barn-grot-frukost-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Barn-grot-frukost-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Barn-grot-frukost-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Barn-grot-frukost-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Barn-grot-frukost-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Barn-grot-frukost-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Barn-grot-frukost-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Barn-grot-frukost.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Majoriteten barn hade god vitamin D-status, ingen uppvisade brist, men hos vissa var intaget för lågt. Det framgår av en studie på drygt 1 800 små barn i Sverige. Den kost som gav barnen D-vitaminer bidrog samtidigt till utsläpp av växthusgaser.</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/05/28/de-flesta-barn-far-tillrackligt-med-d-vitamin/">De flesta barn får tillräckligt med D-vitamin</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/svepefiltar-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/svepefiltar-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/svepefiltar-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/svepefiltar-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/svepefiltar-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/svepefiltar-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/svepefiltar-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/svepefiltar-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/svepefiltar.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>I en <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> Vetenskapligt arbete som doktorander gör under sin utbildning för att bli doktor.&lt;br/&gt;Avhandlingen visar doktorandens egen ...</div><div class=glossaryTooltipMoreLinkWrapper><a class=glossaryTooltipMoreLink href=https://forskning.se/ordlista/avhandling/ >Läs mer</a></div>" href="https://forskning.se/ordlista/avhandling/" data-mobile-support="0" data-gt-translate-attributes='[{"attribute":"data-cmtooltip", "format":"html"}]' tabindex='0' role='link'>avhandling</a> från Göteborgs universitet har Birgitta Nordström, textilkonstnär och <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> Person som utbildar sig till forskare genom att forska, få handledning och skriva en avhandling.&lt;br/&gt;En doktorand går en ...</div><div class=glossaryTooltipMoreLinkWrapper><a class=glossaryTooltipMoreLink href=https://forskning.se/ordlista/doktorand/ >Läs mer</a></…
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/vard-dropp-sjukhus-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Vårdpersonal och droppställning" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/vard-dropp-sjukhus-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/vard-dropp-sjukhus-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/vard-dropp-sjukhus-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/vard-dropp-sjukhus-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/vard-dropp-sjukhus-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/vard-dropp-sjukhus-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/vard-dropp-sjukhus-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/vard-dropp-sjukhus.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>När Sverige drabbades av covid-19-pandemin vårdade sjuksköterskor patienter, trots risker för den egna hälsan. Samtidigt påverkade arbetet under pandemin sjuksköterskorna både fysiskt, psykiskt och socialt – något som också kunde minska deras vilja att vårda. Det visar en ny <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> Vetenskapligt arbete som doktorander gör under sin utbildning för att bli doktor.&lt;br/&gt;Avhandlingen visar doktorandens egen ...</div><div class=glossaryTooltipMoreLinkWrapper><a class=glossaryTooltipMoreLink href=https://forskning.se/ordlista/avhandling/ >Läs mer</a></div>" href="https://forskning.se/ordlista/avhandling/" data-mobile-support="0" data-gt-translate-attributes='[{"attribute":"data-cmtooltip", "format":"html"}]' tabindex='0' role='link'>avhandling</a> av Anna Slettmyr vid Örebro universitet.</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026…
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/humla-vaxt-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Humla suger nektar från en växt." decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/humla-vaxt-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/humla-vaxt-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/humla-vaxt-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/humla-vaxt-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/humla-vaxt-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/humla-vaxt-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/humla-vaxt-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/humla-vaxt.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>En studie vid Lunds universitet har undersökt vilken betydelse blomrika vägkanter har för humlor. Sådana vägkanter kan fungera som viktiga livsmiljöer för växter och ge föda åt pollinerande insekter. Samtidigt innebär livet nära vägar även risker. Trafik och buller kan störa insekterna och det finns även en risk att de dödas av bilar på vägarna. […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/05/27/humlor-trivs-bland-blommande-vagkanter-med-lite-trafik/">Humlor trivs bland blommande vägkanter med lite trafik</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Gris-halm-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Kulting med trynet i halm." decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Gris-halm-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Gris-halm-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Gris-halm-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Gris-halm-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Gris-halm-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Gris-halm-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Gris-halm-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Gris-halm.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Under två år har en forskargrupp vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, studerat hur grisar reagerar på doftande halm. De undersökte också om doftsatt halm kan förbättra djurens välfärd genom att minska problem som svans- och öronskador samt nedsmutsning av kroppen. – Vi vill med studien belysa hela bilden, inte enbart hur vi undviker negativ välfärd utan […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/05/26/doftande-halm-far-grisar-pa-lekhumor/">Doftande halm får grisar på lekhumör</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/is-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/is-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/is-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/is-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/is-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/is-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/is-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/is-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/is.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>De flesta tänker på is som något fruset och livlöst, men forskning vid Umeå universitet visar motsatsen. En ny studie publicerad i PNAS visar att is aktivt påskyndar nedbrytningen av järnmineral och kan frigöra mer järn än vad dagens klimatmodeller tar hänsyn till. Resultaten är viktiga för att kunna förutsäga hur näringskretslopp, kolinlagring och vattenkvalitet påverkas i polar- och bergsområden när klimatet blir varmare.</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/05/26/is-kan-frigora-mer-jarn-an-klimatmodeller-visar/">Is kan frigöra mer järn än klimatmodeller visar</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/moln-trad-transpiration-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/moln-trad-transpiration-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/moln-trad-transpiration-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/moln-trad-transpiration-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/moln-trad-transpiration-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/moln-trad-transpiration-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/moln-trad-transpiration-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/moln-trad-transpiration-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/moln-trad-transpiration.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>En stor grupp internationella forskare har undersökt molnens roll för trädens savflöde och transpiration (avdunstning från växter och andra organismer). Trädens transpiration är en viktig källa till fukt och stor för en stor andel av regn över land. För första gången har forskare nu tagit hjälp av markmätningar för att visa hur olika molntyper påverkar […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/05/26/moln-paverkar-tradens-avdunstning-europeiska-skogar/">Typ av moln påverkar trädens avdunstning i europeiska skogar</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Fiske-sjo-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Två fiskespön på båt." decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Fiske-sjo-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Fiske-sjo-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Fiske-sjo-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Fiske-sjo-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Fiske-sjo-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Fiske-sjo-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Fiske-sjo-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Fiske-sjo.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" />Många fritidsfiskare rapporterar numera sina fångster digitalt. I en avhandling har forskaren Henrik Flink analyserat sådana fångstrapporter från omkring 1 500 fiskeområden i Sverige. Syftet var att förstå hur fritidsfiske påverkar fiskbestånden – ett fält där kunskapen länge varit begränsad eftersom data om fångster och fisketryck varit svåra att samla in i stor skala. Genom […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/05/26/fritidsfiskare-slapper-tillbaka-allt-mer-fangst/">Fritidsfiskare släpper tillbaka allt mer fångst</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/viktminskning-obesitaskirurgi-cancerrisk-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/viktminskning-obesitaskirurgi-cancerrisk-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/viktminskning-obesitaskirurgi-cancerrisk-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/viktminskning-obesitaskirurgi-cancerrisk-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/viktminskning-obesitaskirurgi-cancerrisk-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/viktminskning-obesitaskirurgi-cancerrisk-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/viktminskning-obesitaskirurgi-cancerrisk-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/viktminskning-obesitaskirurgi-cancerrisk-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/viktminskning-obesitaskirurgi-cancerrisk.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Kraftig och varaktig viktminskning har tidigare kunnat kopplas till minskad risk för cancer och cancerrelaterad död, främst hos kvinnor. Två nya studier ger nu ledtrådar till varför risken minskar – och tyder på att kön, ämnesomsättning och genetik kan spela en avgörande roll.</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/05/26/cancerrisk-viktkirurgi/">Ledtrådar till den lägre cancerrisken efter viktkirurgi</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/akutsjukvard-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/akutsjukvard-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/akutsjukvard-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/akutsjukvard-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/akutsjukvard-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/akutsjukvard-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/akutsjukvard-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/akutsjukvard-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/akutsjukvard.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Patienter som söker akut med diffusa eller ospecifika symtom kan vara känsligare för långa väntetider än andra patientgrupper. Det visar specialistsjuksköterskan Jonas Andersson i sin <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> Vetenskapligt arbete som doktorander gör under sin utbildning för att bli doktor.&lt;br/&gt;Avhandlingen visar doktorandens egen ...</div><div class=glossaryTooltipMoreLinkWrapper><a class=glossaryTooltipMoreLink href=https://forskning.se/ordlista/avhandling/ >Läs mer</a></div>" href="https://forskning.se/ordlista/avhandling/" data-mobile-support="0" data-gt-translate-attributes='[{"attribute":"data-cmtooltip", "format":"html"}]' tabindex='0' role='link'>avhandling</a> om patientflöden på akutmottagningar.</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/05/25/diffusa-symtom-akutmottagning/">Diffusa symtom kan vara en större risk på akuten än man tidigare trott</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/narkotikapolitik-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/narkotikapolitik-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/narkotikapolitik-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/narkotikapolitik-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/narkotikapolitik-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/narkotikapolitik-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/narkotikapolitik-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/narkotikapolitik-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/narkotikapolitik.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>En <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> Vetenskapligt arbete som doktorander gör under sin utbildning för att bli doktor.&lt;br/&gt;Avhandlingen visar doktorandens egen ...</div><div class=glossaryTooltipMoreLinkWrapper><a class=glossaryTooltipMoreLink href=https://forskning.se/ordlista/avhandling/ >Läs mer</a></div>" href="https://forskning.se/ordlista/avhandling/" data-mobile-support="0" data-gt-translate-attributes='[{"attribute":"data-cmtooltip", "format":"html"}]' tabindex='0' role='link'>avhandling</a> från Stockholms universitet har undersökt hur aktörer, processer och kontext samverkar till svensk narkotikapolitik. Forskningen har gjorts genom intervjuer med nationella intressegrupper och analyser av medietexter och policydokument. – Resultaten tyder på att narkotikapolitik och policyprocesser inte bara handlar om <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> Evidens betyder att det finns fo…
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/ensamhushall-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" decoding="async" loading="lazy" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/ensamhushall-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/ensamhushall-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/ensamhushall-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/ensamhushall-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/ensamhushall-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/ensamhushall-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/ensamhushall-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/ensamhushall.jpg 1920w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Tullia Jack, hållbarhetsforskare vid Lunds universitet, har forskat om vad individer kan göra för att bidra till minskade utsläpp. Nu har hon också djupintervjuat 23 personer som bor ensamma i Danmark för att ta reda på hur och varför människor hamnar i ensamboende och hur de upplever sin vardag. Resultaten visar att ensamboende ofta uppstår […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/05/25/manga-bor-ensamma-paverkar-klimat-och-gemenskap/">Många bor ensamma – påverkar klimat och gemenskap</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/vaccin-ampull-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Ampull med en uppdragningskanyl." decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/vaccin-ampull-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/vaccin-ampull-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/vaccin-ampull-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/vaccin-ampull-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/vaccin-ampull-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/vaccin-ampull-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/vaccin-ampull-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/vaccin-ampull.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" />Hiv är ett virus som förändras snabbt, vilket har gjort det svårt att ta fram ett effektivt vaccin. En stor utmaning har varit att få immunförsvaret att bilda så kallade brett neutraliserande antikroppar som kan känna igen delar av viruset som är gemensamma för många olika hiv-varianter. I en ny studie har forskare fokuserat på […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/05/22/ny-strategi-testas-for-framtida-hiv-vaccin/">Ny strategi testas för framtida hiv-vaccin</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/hog-kondition-risk-formaksflimmer-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/hog-kondition-risk-formaksflimmer-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/hog-kondition-risk-formaksflimmer-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/hog-kondition-risk-formaksflimmer-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/hog-kondition-risk-formaksflimmer-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/hog-kondition-risk-formaksflimmer-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/hog-kondition-risk-formaksflimmer-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/hog-kondition-risk-formaksflimmer-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/hog-kondition-risk-formaksflimmer.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Flera tidigare studier har visat att unga män som antingen är konditionsidrottare eller har hög kondition i allmänhet verkar ha en förhöjd risk att drabbas av förmaksflimmer senare i livet jämfört med de som inte idrottar eller som har låg kondition. Men stämmer det? − Tidigare studier har inte gett oss något tydligt svar på […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/05/22/formaksflimmer-hog-kondition/">Risk för förmaksflimmer vid hög kondition mindre än befarat</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/fotbollsspelare-spelproblem-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/fotbollsspelare-spelproblem-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/fotbollsspelare-spelproblem-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/fotbollsspelare-spelproblem-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/fotbollsspelare-spelproblem-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/fotbollsspelare-spelproblem-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/fotbollsspelare-spelproblem-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/fotbollsspelare-spelproblem-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/fotbollsspelare-spelproblem.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Forskare vid Karolinska institutet har undersökt spelvanor och spelproblem bland manliga juniora elitfotbollsspelare i Sverige. Studien omfattar 741 spelare i de högsta nationella serierna för ungdomar. Resultaten visar att 32 procent av spelarna hade spelat om pengar det senaste året. Bland spelare som fyllt 18 år var andelen betydligt högre, över 60 procent, men även […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/05/22/spelproblem-bland-unga-elitfotbollsspelare/">Hög förekomst av spelproblem bland unga elitfotbollsspelare</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Blodprov-labb-provror-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Blodprov på labb" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Blodprov-labb-provror-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Blodprov-labb-provror-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Blodprov-labb-provror-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Blodprov-labb-provror-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Blodprov-labb-provror-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Blodprov-labb-provror-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Blodprov-labb-provror-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Blodprov-labb-provror.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Exponeringen för flourerade kemikalier, så kallade PFAS, kan vara högre och mer komplex än vad man tidigare trott. Det visar en studie från Örebro universitet, genomförd i samarbete med Folkehelseinstituttet i Norge (FHI).</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/05/21/ny-studie-pfas-exponering-hos-manniskor-kan-vara-kraftigt-underskattad/">PFAS-kemikalier i kroppen kan ha underskattats</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/gymnasieelever-diskussioner-demokrati-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/gymnasieelever-diskussioner-demokrati-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/gymnasieelever-diskussioner-demokrati-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/gymnasieelever-diskussioner-demokrati-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/gymnasieelever-diskussioner-demokrati-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/gymnasieelever-diskussioner-demokrati-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/gymnasieelever-diskussioner-demokrati-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/gymnasieelever-diskussioner-demokrati-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/gymnasieelever-diskussioner-demokrati.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Många gymnasieelever drar sig för att diskutera kriget mellan Israel och Hamas i skolan. Rädsla för att säga fel, brist på kunskap och starka känslor gör att viktiga samtal uteblir trots att de är centrala för skolans demokratiuppdrag. Det visar en studie från Göteborgs universitet.</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/05/21/elever-tystnar-om-israel-palestina-i-klassrummet/">Elever tystnar om Israel–Palestina i klassrummet</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p>Graviditetsdiabetes är en stark riskfaktor för framtida typ 2-diabetes, även hos kvinnor med normal vikt före graviditeten. Det framgår av en studie där forskarna efterlyser tidigare testning och bättre uppföljning. </p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/05/21/graviditetsdiabetes-okar-risken-for-typ-2-diabetes-aven-vid-normalvikt/">Graviditetsdiabetes ökar risken för typ 2-diabetes – även vid normalvikt</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p>Depression är ett folkhälsoproblem som orsakar stort lidande. SSRI-läkemedel är den vanligaste behandlingen, men många patienter blir inte hjälpta av dessa. Effekten kan också dröja flera veckor och biverkningar är vanliga. Psilocybin som finns i så kallade magiska svampar har visat antidepressiva effekter i tidigare studier. Men de flesta studier har riktat in sig på […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/05/21/engangsdos-psykedeliskt-amne-kan-ge-snabb-lindring-depression/">Engångsdos av psykedeliskt ämne kan ge snabb lindring vid depression</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p>Högt blodtryck under graviditeten är relativt vanligt och kan vara ett tidigt tecken på havandeskapsförgiftning. Därför kontrolleras blodtrycket noggrant vid varje besök på mödravården för att upptäcka förändringar i tid. I dag baseras riskbedömningen främst på uppgifter som samlas in när kvinnan redan är gravid. En studie vid Karolinska institutet visar nu att risker för […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/05/20/blodprov-fore-graviditet-kan-visa-risk-for-komplikationer/">Blodprov före graviditet kan visa risk för komplikationer</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p>Torvmarker har hittills setts som en naturtyp som kan dämpa klimatförändringarna, eftersom torven lagrar stora mängder koldioxid från atmosfären. Samtidigt släpper de ut metan, men den totala effekten har ändå bedömts vara positiv eftersom inlagringen av koldioxid överväger utsläppen. Därför räknas torvmarker som kolsänkor – områden som bidrar till att minska mängden växthusgaser i atmosfären. […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/05/20/torvmarker-kan-forstarka-klimatuppvarmningen/">Torvmarker kan förstärka klimatuppvärmningen</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>