Vetenskapsnyheter

Forskare studerar rymdobjekt från andra solsystem vid nybyggt observatorium i Chile.

En värmebölja har de senaste veckorna brett ut sig över Europa. Temperaturerna, som varit mycket höga, har satt både människor och samhällen på prov. ”Värmen söderut är en...

Tre forskare vid Lunds universitet får långsiktig finansiering från Vetenskapsrådet.

Ny forskning går på tvärs med en romantiserad föreställning om att äldre förr levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn.

Gabriel Börner har uppfunnit en ”symaskin” för att sy ihop patienter efter en bukoperation.

Avancerade tekniker som ger arkeologer helt ny kunskap om det förflutna kan oavsiktligt påverka känsliga kulturarvsföremål. Det menar arkeologen och forskaren Mikael Fauvelle.

Naturlig värme från hav, sjöar och floder har potential att värma upp Europas hus – och samtidigt minska beroendet av klimatskadlig naturgas.

Nu satsar Sverige på att skapa ett nationellt kvalitetsregister för att samla information om alla sällsynta diagnoser.

Forskare verksamma i USA dominerar även den andra omgången av ansökningar till Lund University Programme for Global Excellence.

En ny avhandling från Lunds universitet visar hur rättsmedicin kan bli mer träffsäker och rättssäker.

Forskare har studerat trollsländornas migration.

För många med depression handlar sjukdomen inte bara om nedstämdhet, utan också om minskad motivation och svårigheter att uppskatta aktiviteter man tidigare tyckt om. En studie...

Medicinska fakulteten bevarar idag den så kallade Bromanska samlingen vid Arkivcentrum Syd. Samlingen är en rest från medicinsk forskning på 1920–50-talen och består av...

Kvant. Ordet dyker upp allt oftare i samtal om framtidens teknologi, säkerhet, medicin och datorer. Samtidigt uppfattas området ofta som både abstrakt och svårtillgängligt. Men...

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och...

Forskare har utvecklat en karta över trädslag i södra Sverige.

När unga avhoppare berättar om sitt kriminella förflutna försöker de både förklara sina handlingar och skapa en ny identitet. En ny studie från Lunds universitet visar hur berättelser om tjuvheder, ansvar och vuxenblivande blir centrala i vägen bort från kriminalitet. En person som begått brott men vill sluta behöver – både inför sig själv och andra – förstå och förklara vem man har varit, vem man är i dag och vem man vill bli. – Det räcker inte att sluta begå brott. Man behöver också skapa en berättelse om sitt liv som gör förändringen begriplig, både för en själv och för omgivningen. Den berättelsen är central för att kunna skapa sig en ny identitet och förhålla sig till sitt gamla liv, säger Hanna Edgren, som intervjuat 20 unga vuxna om deras väg in i och ut ur kriminaliteten. Det är svårt att säga ”när jag var ung och dum” om något som hänt helt nyligen Men medan äldre brottslingar, efter flera år i fängelse, kan tala om sin brottslighet i termer av ”mitt gamla liv” och att de nu har blivit bättre människor, är detta svårare för unga. – Det är svårt att säga ”när jag var ung och dum” om något som hänt helt nyligen, säger Hanna Edgren. Därför låter unga avhoppares berättelser annorlunda än de äldres. Deras berättelser om varför de slutar vara kriminella handlar snarare om att de nu har blivit vuxna. Ofta sker avhoppen efter att något dramatiskt har hänt. De har blivit rädda och vill inte dö. Drogerna – som ibland var vägen in i kriminaliteten – kan nu vara anledningen till att de vill sluta. Att de har blivit föräldrar eller träffat en betydelsefull person uppges också som skäl. Avhopparna som Hanna Edgren intervjuade var mellan 18 och 30 år gamla, och samtliga hade börjat sin kriminella bana när de var mycket unga. Någon så tidigt som på lågstadiet. Berättelserna om varför de en gång började begå brott handlade om stökiga uppväxtförhållanden, fattigdom och svårigheter i skolan, men också om lockelserna; gemenskap, spänning och pengar. – Kriminaliteten…

Ett forskarteam vid Lunds universitet har följt hur patienter med avancerad cancer, söker vård under sin sista tid i livet. Genom att studera deras vårdmönster, har forskarteamet utvecklat en mätmetod som relaterar sjukvårdsbehov till tidens förändrade värde för patienter i livets slutskede. Ju mindre tid de har kvar att leva, desto mer värdefull känns tiden. Varje år dör knappt en procent av Sveriges befolkning, men tar tio procent av sjukvårdens resurser. En stor del av kostnaderna går till sjukhusvistelser, trots att många patienter helst vill undvika tunga behandlingar den sista tiden. Denna obalans väcker viktiga etiska frågor om värde och rättvisa i vården och om hur resurserna bör fördelas när varje dag blir mer värdefull ju närmare döden man kommer. – Fortfarande är det så att vi troligen ger potentiellt onödig sjukvård till patienter med allvarlig sjukdom. Om vi istället kunde hitta en bättre tajming och ändra inriktning på vården när vi ser att det går åt fel håll, kan patienters livskvalitet öka under deras sista tid, säger Jenny Klintman, forskare vid Lunds universitet samt överläkare på Onkologen på Skånes universitetssjukhus. I studien, i vilken 192 patienter i nordöstra Skåne ingick, undersökte forskarna patienternas vårdförlopp med avseende på när, var och hur ofta de sökte vård under sin sista tid i livet. De kunde då se mönster och identifiera hur många akutbesök och sjukhusinläggningar personer med allvarlig sjukdom har och var i sjukvårdssystemet de vårdas och dör. – Vi såg till exempel att efter ett par besök på akuten, blir patienten ofta återinlagd under en längre tid. Redan då skulle vårdteamet kunna hålla ett samtal om övergången från behandling till symtomlindrande vård och överföra patienten till specialiserad palliativ vård. Vi måste ibland våga avsluta en behandling när risken är att den inte gagnar patienten, fortsätter Jenny Klintman. Jenny Klintman menar att det inom sjukvården finns en stor medvetenhet om problemet med att pa…

Den 5 juni beslutade universitetsstyrelsen att föreslå Erik Renström som rektor för Lunds universitet den kommande treårsperioden. När universitetsstyrelsen sammanträdde den 5 juni beslutade den att föreslå Erik Renström som rektor för Lunds universitet för den kommande treårsperioden, 2027–2029. – Jag är glad att Erik Renström fick ett starkt stöd av universitetskollegiet och att styrelsen enhälligt har beslutat att föreslå honom till regeringen för den kommande treårsperioden, säger Ingrid Petersson, universitetsstyrelsens ordförande och rekryteringsgruppens ordförande. Beslutet sker efter en process som inleddes tidigt hösten 2025. En rekryteringsgrupp har under ledning av styrelsens ordförande tagit fram en kravprofil, gått igenom ansökningar och nomineringar samt genomfört intervjuer. Slutligen var Erik Renström den kandidat som presenterades för universitetskollegiet, som består av representanter för universitetets medarbetare och studenter. Efter att universitetskollegiet förordat Erik Renström var han även rekryteringsgruppens förslag, vilket styrelsen nu har tagit ställning till. Fortfarande återstår ett steg. Det är nämligen regeringen som formellt utser rektor. Även prorektors mandat löper ut vid årsskiftet. Processen att utse prorektor inleds den 10 augusti då möjligheten att söka eller nominera till tjänsten öppnar. Sista dag att söka eller nominera är den 14 september. Läs mer om processen att utse rektor och prorektor: Rektorsrekrytering . Regeringen utser rektor efter förslag från universitetsstyrelsen. En rektor kan tillsättas i upp till sex år, med möjlighet till förlängning två gånger i högst tre år per gång. Läs mer: Högskoleförordningen | Riksdagen.se. Erik Renström är professor i experimentell endokrinologi och nuvarande rektor för Lunds universitet. Erik Renström är född 1963 i Göteborg och bosatt i Landskrona. Han blev läkare 1992 och arbetade kliniskt i sjukvården innan han 1997 doktorerade i membranfysiologi vid Göteborgs unive…

Lunds universitet kommer att delta i och samordna två forskningsprojekt som rör den europeiska demokratins framtid. Det ena projektet ska undersöka extremism och polarisering, medan det andra ska granska EU:s utvidgning. – Detta visar på Lunds universitets förmåga att både leda och bidra till stora internationella forskningssamarbeten kring frågor som har direkt relevans för Europas demokratiska framtid, säger Anamaria Dutceac Segesten, universitetslektor i europeiska studier vid Lunds universitet och koordinator för ett av projekten. Projektet DEEP DIALOGUE ( De-Escalating Extremism & Polarisation through Dialogue ) samordnas av Lunds universitet och ska undersöka hur polarisering, desinformation och extremism kan utvecklas till radikalisering bland unga. Forskarna kommer också att studera hur dialogbaserade insatser kan stärka förtroende, delaktighet och social sammanhållning. OWN-EU ( Enhancing the Success of Enlargement through the Political Ownership–Territorial Capital Nexus ), deltar Lunds universitet som partner. Projektet analyserar hur politiskt ägarskap, territoriellt kapital och regionala skillnader påverkar möjligheterna till framgångsrika och långsiktigt hållbara EU-utvidgningar i unionens östra grannländer och på västra Balkan. Gemensamt för båda projekten är ambitionen att bidra med mer än akademisk kunskap. Forskarna ska även utveckla verktyg, rekommendationer och underlag som kan användas av beslutsfattare, praktiker och det civila samhället. – Denna forskning har stor potential att bidra till framtida politiska diskussioner och beslut, särskilt när det gäller hur Europa kan möta demokratisk sårbarhet och framtida EU-utvidgning, säger Anamaria Dutceac Segesten. Både DEEP DIALOGUE och OWN-EU finansieras inom ramen för Horizon Europe Cluster 2: Kultur, kreativitet och ett inkluderande samhälle, inom området demokrati. Projekten har beviljats cirka 3,5 miljoner euro vardera i EU-finansiering och startar den 1 september 2026. DEEP DIALOGUE sa…

Visionen för samlokaliseringen av Lunds universitets Konstnärliga fakultet är nu fastställd. Den 3 juni enades fakultetsstyrelsen kring ett nytt inriktningsbeslut om att arbeta för att förverkliga ett konstnärligt campus på Heleneholmsområdet. Fakulteten har länge arbetat för att samla Konst- Musik- och Teaterhögskolorna på en gemensam plats. Genom att samla verksamheterna vill man skapa ett mer sammanhållet campus som stärker både kärnverksamheten och den konstnärliga identiteten. – Jag är mycket glad över att vi nu har en gemensam riktning för ett nytt konstnärligt campus i Malmö. Genom att samla de konstnärliga utbildningarna skapar Lunds universitet en tydlig mötesplats för konst och kultur. Samtidigt vill vi bygga vidare på den kreativa kraft som redan finns i området, säger Erik Renström, rektor vid Lunds universitet. När projektet i Varvsstaden avbröts 2024 tog fakulteten tillsammans med Malmö stad fram en avsiktsförklaring om att arbeta vidare för att hitta en ny placering för ett konstnärligt campus i Malmö. Efter att ha utrett olika alternativ har fakulteten nu landat i att de bästa förutsättningarna finns i och omkring Musikhögskolans nuvarande lokaler på Heleneholmsområdet. Området rymmer redan Musikhögskolan och flera av de lokaler som verksamheten använder i dag. Genom att även flytta Konst- och Teaterhögskolorna dit minskar behovet av nybyggnation. – Heleneholmsområdet utgör en naturlig utgångspunkt för ett gemensamt konstnärligt campus. Genom etableringen av ett konstnärligt campus kommer fakulteten bidra till en lokal utveckling, där konstnärlig utbildning och forskning blir en aktiv del av stadens förändring, säger Santino S. Resic, dekan vid Konstnärliga fakulteten. Genom att samla verksamheten på ett gemensamt campus vill man stärka kärnverksamheten och främja den tvärvetenskapliga forskningsmiljön. – Vi är glada över att den Konstnärliga fakulteten vill stanna i Malmö och att de ser potential i Heleneholm. Den stora styrkan med Heleneh…

Forskare har påträffat spår av magnetism på avlägsna exoplaneter.

Tre forskningsprojekt från Lunds universitet har valts ut till Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) 2026-lista.

Digitala trygghetslarm, medicinrobotar och digitala lås är vanliga lösningar på äldreomsorgens växande resursutmaningar. Men hur upplever användarna själva tekniken de får i sina...

Personlighet och sociala relationer har större betydelse för välbefinnandet än faktorer som inkomst. Detta visar ny stor studie om svenskars välbefinnande. Resultaten bekräftar...