Vetenskapsnyheter

Elli Mouchtaridi från Centrum för infektionsmedicin (CIM), vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln Regulation of lung macrophage differentiation and function by cholesterol metabolites", den 8 maj 2026. Handledare är Johan Sandberg.

Ett nytt forskningsprojekt vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) ska undersöka insatser som används för att minska suicid på järnväg och i tunnelbanan. Projektet har en total budget på 5 miljoner kronor, löper under perioden 2026 till 2030 och finansieras av Trafikverket.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat nya egenskaper hos CD4 positiva T-celler i mänsklig tarm och lever. Cellerna uppvisar en blandning av egenskaper från både det adaptiva och det medfödda immunförsvaret, enligt en studie publicerad i Science Advances.

Denna avhandling undersöker hur olika aspekter av sömn hänger samman med biologiska markörer för åldrande och risk för Alzheimers sjukdom. Den visar starka kopplingar mellan dålig sömn och viktiga indikatorer på kognitiv försämring.

Den 11–13 maj stod Karolinska Institutet värd för två större möten inom Europauniversitetet NeurotechEU. Hundratals deltagare från hela Europa samlades i Stockholm för att diskutera framtidens utbildning, forskning och innovation inom neurovetenskap och neuroteknologi.

Regeringen har aviserat en nationell satsning på precisionsmedicin för att stärka den långsiktiga implementeringen i Sverige. Satsningen innebär att statliga medel fördelas till de regionala precisionsmedicinska centrumen i landet. För Precisionsmedicinskt centrum Karolinska innebär beskedet ett viktigt stöd till det pågående långsiktiga arbetet med att integrera precisionsmedicin i hälso‑ och sjukvårdens vardag.

Personer med svår astma har nästan dubbelt så hög risk att dö i förtid jämfört med andra astmapatienter. Det visar en ny studie som publiceras i European Respiratory Journal.

Texter för kognitiv beteendeterapi (KBT) som kulturellt anpassats med hjälp av AI uppfattades som lika relevanta och acceptabla som texter anpassade av en psykolog. Det visar en ny studie av Youstina Demetry och kollegor, publicerad i JMIR Formative Research. Resultaten pekar på att AI kan bidra till att göra evidensbaserade psykologiska behandlingar mer tillgängliga för flyktingar och migranter.

En engångsinfusion av järn fungerar bättre och är mer kostnadseffektiv än dagliga järntabletter vid järnbristanemi under graviditet. Det visar en ny studie publicerad i The Lancet Obstetrics, Gynaecology & Women’s Health. Resultaten kan vara till hjälp för vårdbeslut i miljöer med begränsade resurser.

Många unga vuxna som behandlats för cancer lever med sexuella problem. Det visar en doktorsavhandling vid Karolinska Institutet, som också pekar på brister i information från vården.

Andningen sker normalt utan att vi behöver tänka på det. Samtidigt vill olika hälsogurus lära oss att andas bättre. Är de något på spåren?

Finansmannen och life science-investeraren Mats Arnhög väljer nu, tillsammans med sin familj, att stödja Karolinska Institutets forskning inom epilepsi, glioblastom och Parkinsons sjukdom. Donationens syfte är att stärka den tidiga och långsiktiga forskning som krävs för framtidens medicinska genombrott, ett område där Arnhög menar att behoven är stora men resurserna ofta otillräckliga.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att olika SSRI‑läkemedel påverkar metabola processer i utvecklande nervceller på skilda sätt. Förändringar i energimetabolism, oxidativ stress och lipidprofiler tyder på att läkemedlen inte är biologiskt likvärdiga. Resultaten bidrar med ny kunskap men visar inte att SSRI orsakar autism, adhd eller andra utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar.

En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar att korta frågeformulär kan användas för att underlätta bedömningen av långvariga kroppsliga symtom i primärvården, och att internetförmedlad behandling kan vara till hjälp för patienter med påtagliga symtom och stort lidande.

Karolinska Institutets ledarskapskurs för forskargruppsledare har nyligen avslutats. Deltagarna berättar att kursen gav dem nya perspektiv på ledarskap och möjliggjorde ett värdefullt utbyte med kollegor, insikter som de hoppas ska inspirera kollegor att anmäla sig till nästa omgång hösten 2027.

Steget mellan att arbeta på Gotland och i Afghanistan kan synas långt, men för narkosläkaren Anders Mattsson kan det snart bli verklighet. Blir det så är det inte hans första utlandsuppdrag. Det är ett sätt att arbeta som han upplever ger ett kompetensutbyte åt båda hållen, vilket också ligger helt i linje med Centrum för hälsokrisers arbete och inte minst tanken bakom uppdragsutbildningen Anestesi och vård av kritiskt sjuka med begränsade resurser.

Hannes Hagström, adjungerad professor vid KI och överläkare i gastroenterologi vid Karolinska Universitetssjukhuset har plötsligt lämnat oss. Vi minns en uppskattad vän, kollega, läkare och forskare, vars gärning gjorde avtryck både inom forskningsfältet och hos de personer som hade förmånen att träffa och arbeta med honom.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att människors egna uppgifter om hjärtinfarkt i familjen bara delvis stämmer överens med registerdata. Resultaten tyder på att förekomsten av hjärtinfarkt hos släktingar ofta underskattas, särskilt de som inträffat tidigt i livet.

Yrkesmässig exponering för trädamm kan innebära en hög risk för näscancer även vid nivåer nära dagens svenska hygieniska gränsvärde. Det visar en ny vetenskaplig utvärdering från den Nordiska expertgruppen för kriteriedokument om kemiska hälsorisker (NEG) och den nederländska expertkommittén DECOS, där forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM) har haft en ledande roll. Utvärderingen genomfördes på uppdrag av arbetsmiljömyndigheterna i de nordiska länderna och Nederländerna.

Den 1 maj 2026 tillträdde Anna Lantz som ny forskargruppsledare för MMK Urologi. Hon efterträder Olof Akre som nu överlämnar ledarskapet men han fortsätter som aktiv och viktig medlem i gruppen.

En ny studie visar att spel om pengar är vanligt bland svenska juniora elitfotbollsspelare, även bland minderåriga. Förekomsten av spelproblem är betydligt högre än i befolkningen i stort, och kunskapen om klubbarnas spelpolicy är låg.

En stor donation gör det möjligt för forskare vid KIND (Karolinska Institutet) och Uppsala universitet att följa barns utveckling från spädbarnsåldern till tio års ålder. Den långsiktiga studien Projekt Småsyskon kombinerar flera avancerade metoder och har redan bidragit med ny kunskap om tidiga tecken på autism och adhd. Förlängningen gör det nu möjligt att undersöka hur barns utveckling förändras över tid.

Humanitärism betraktas ofta som något som är självklart av godo; att bevara, skydda och stödja människoliv och mänsklig värdighet, och att lindra lidande. Men denna självklarhet kan också hindra en djupare analys och debatt om vad humanitärism egentligen skapar i praktiken. Just därför anordnade Centrum för hälsokriser vid Karolinska Institutet en helkväll för en sådan diskussion.

Behandling med så kallade BTK hämmare har förbättrat prognosen för personer med kronisk lymfatisk leukemi. Samtidigt påverkar läkemedlen immunförsvaret och kan ge biverkningar över tid. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.

Karolinska Institutet och Institute of Applied Biosciences, INAB, vid Centre for Research and Technology Hellas, Thessaloniki, Grekland, har tecknat ett avtal för att stärka och vidareutveckla det akademiska samarbetet inom forskning, utbildning och innovation.