<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/cell-dorr-fangelse-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Öppnad dörr till fängelsecell." decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/cell-dorr-fangelse-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/cell-dorr-fangelse-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/cell-dorr-fangelse-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/cell-dorr-fangelse-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/cell-dorr-fangelse-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/cell-dorr-fangelse-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/cell-dorr-fangelse-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/cell-dorr-fangelse.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>När unga avhoppare berättar om sitt kriminella förflutna försöker de både förklara sina handlingar och skapa en ny identitet. En ny studie från Lunds universitet visar hur berättelser om tjuvheder, ansvar och vuxenblivande blir centrala i vägen bort från kriminalitet.</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/06/10/unga-som-lamnar-brottslighet-skapar-en-ny-sjalvbild/">Unga som lämnar brottslighet formar en ny självbild</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
Vetenskapsnyheter
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/barn-katt-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Barn i randig tröja gosar med en katt" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/barn-katt-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/barn-katt-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/barn-katt-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/barn-katt-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/barn-katt-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/barn-katt-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/barn-katt-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/barn-katt.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Många familjer med barn som har astma avråds från att ha pälsdjur i hemmet. Tidigare forskning om hur katter påverkar barn med astma och allergi har dock varit begränsad och gett motstridiga resultat. I en ny svensk studie har forskare följt över 30 000 barn mellan 4 och 17 år med diagnostiserad astma och allergi […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/06/10/katt-i-hemmet-forvarrade-inte-astma-hos-barn/">Katt i hemmet förvärrade inte astma hos barn</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Piller-man-vattenglas-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Piller-man-vattenglas-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Piller-man-vattenglas-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Piller-man-vattenglas-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Piller-man-vattenglas-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Piller-man-vattenglas-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Piller-man-vattenglas-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Piller-man-vattenglas-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Piller-man-vattenglas.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Antidepressiva läkemedel används av mer än var tionde person i Sverige. Den vanligaste typen är selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, som ökar halten av signalsubstansen serotonin i hjärnan. – Trots att läkemedlen används av så många vet vi fortfarande ganska lite om hur de påverkar hjärnan. Därför ville vi undersöka vilka förändringar som sker i hjärnans serotoninceller […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/06/09/sa-paverkar-antidepressiva-hjarnans-serotoninsystem/">Så påverkar antidepressiva hjärnans serotoninsystem</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/hpv-vaccination-pojke-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Pojke i randig tröja vaccineras" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/hpv-vaccination-pojke-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/hpv-vaccination-pojke-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/hpv-vaccination-pojke-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/hpv-vaccination-pojke-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/hpv-vaccination-pojke-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/hpv-vaccination-pojke-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/hpv-vaccination-pojke-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/hpv-vaccination-pojke.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Pojkar har begränsad kunskap om HPV-vaccination och involveras bara delvis i beslutet om att vaccinera sig. Det visar en ny studie från Örebro universitet.</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/06/09/pojkar-vaccineras-mot-hpv-men-vet-inte-varfor/">Pojkar vaccineras mot hpv – men vet inte varför</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Kvinna-mikrofon-mote-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Kvinna vid en mikrofon" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Kvinna-mikrofon-mote-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Kvinna-mikrofon-mote-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Kvinna-mikrofon-mote-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Kvinna-mikrofon-mote-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Kvinna-mikrofon-mote-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Kvinna-mikrofon-mote-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Kvinna-mikrofon-mote-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Kvinna-mikrofon-mote.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Statsvetare vid Uppsala universitet har analyserat svar från Brottsförebyggande rådets återkommande enkät Politikernas trygghetsundersökning. I enkäterna har politiker på nationell och lokal nivå svarat på frågor om de avstått från att uttala sig offentligt på grund av oro för hot eller trakasserier. Studien bygger på enkäter som genomfördes mellan 2012 och 2022. – Vi kan […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/06/08/radsla-tystar-kvinnliga-politiker-i-debatten/">Rädsla tystar kvinnliga politiker i debatten</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/seniorer-joggar-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Två äldre personer joggar i lummig omgivning." decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/seniorer-joggar-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/seniorer-joggar-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/seniorer-joggar-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/seniorer-joggar-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/seniorer-joggar-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/seniorer-joggar-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/seniorer-joggar-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/seniorer-joggar.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen. Ett tidigt tecken på ökad risk är att artärerna blir stelare, något som kan bidra till både hjärtinfarkt och stroke. I en studie har forskare vid Karolinska institutet undersökt om fysisk kondition tidigare i livet kan förutsäga hur elastiska blodkärlen är när människor blir äldre. Studien […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/06/08/bra-kondition-kopplas-till-friskare-karl/">Bra kondition kopplas till friskare kärl</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/guppy-fiskar-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Guppysar simmar tillsammans i ett akvarium." decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/guppy-fiskar-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/guppy-fiskar-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/guppy-fiskar-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/guppy-fiskar-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/guppy-fiskar-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/guppy-fiskar-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/guppy-fiskar-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/guppy-fiskar.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>En ny studie tyder på att levande social interaktion kan vara viktig för hjärnans utveckling. – Våra resultat tyder på att det inte räcker att bara se sociala signaler. Själva interaktionen, att den andra individen reagerar på dig i realtid, verkar vara viktig för hjärnans utveckling, säger Olivia Carmstedt, forskare vid Stockholms universitet, i ett […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/06/05/social-kontakt-ger-unga-fiskar-storre-hjarnor/">Social kontakt ger unga fiskar större hjärnor</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Rekonstruktion-Bryozoan-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Djur formade ungefär som en konisk bikaka på botten." decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Rekonstruktion-Bryozoan-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Rekonstruktion-Bryozoan-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Rekonstruktion-Bryozoan-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Rekonstruktion-Bryozoan-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Rekonstruktion-Bryozoan-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Rekonstruktion-Bryozoan-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Rekonstruktion-Bryozoan-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Rekonstruktion-Bryozoan.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Mossdjur är vanliga kolonibildande djur som finns i de flesta vattenmiljöer, från sjöar och vattendrag till hav. Deras ursprung har länge varit ett mysterium, men de äldsta kända fossilen är från tidsperioden ordovicium för omkring 480 miljoner år sedan. Det har gjort dem till ett undantag bland dagens djurgrupper som uppstod under den så kallade […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/06/05/fossilfynd-loser-gatan-om-mossdjurens-ursprung/">Fossilfynd löser gåtan om mossdjurens ursprung</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/fjallraddning-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/fjallraddning-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/fjallraddning-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/fjallraddning-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/fjallraddning-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/fjallraddning-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/fjallraddning-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/fjallraddning-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/fjallraddning.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>När människor skadas i fjällmiljö krävs snabb och kvalificerad vård – men lagstiftningen i Sverige försvårar arbetet. Trots sin kompetens och medicinska utbildning får sjuksköterskor som arbetar som fjällräddare inte ge läkemedel i akuta situationer, visar ny forskning från Umeå universitet.</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/06/05/lagstiftning-forsvarar-akut-omhandertagande-vid-fjallraddning/">Lagstiftning försvårar akut omhändertagande vid fjällräddning</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/rorelse-forskolebarn-vader-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/rorelse-forskolebarn-vader-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/rorelse-forskolebarn-vader-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/rorelse-forskolebarn-vader-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/rorelse-forskolebarn-vader-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/rorelse-forskolebarn-vader-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/rorelse-forskolebarn-vader-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/rorelse-forskolebarn-vader-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/rorelse-forskolebarn-vader.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Trots att utevistelse i alla väder är en etablerad del i svenska förskolor visar resultaten från en ny studie att väderförhållanden ändå har ett tydligt <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> Två saker verkar hänga ihop – när den ena ändras, ändras ofta den andra också. Men det betyder inte att den ena orsakar den ...</div><div class=glossaryTooltipMoreLinkWrapper><a class=glossaryTooltipMoreLink href=https://forskning.se/ordlista/korrelation/ >Läs mer</a></div>" href="https://forskning.se/ordlista/korrelation/" data-mobile-support="0" data-gt-translate-attributes='[{"attribute":"data-cmtooltip", "format":"html"}]' tabindex='0' role='link'>samband</a> med hur mycket barn rör sig och är stilla. Totalt ingick över 3 300 barn i åldern tre till fem år från förskolor i Stockholmsområdet i s…
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/stormar-klimatet-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" decoding="async" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/stormar-klimatet-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/stormar-klimatet-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/stormar-klimatet-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/stormar-klimatet-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/stormar-klimatet-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/stormar-klimatet-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/stormar-klimatet-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/stormar-klimatet.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Stormen Dave som drog in över norra Europa i påskhelgen är ett färskt exempel på vad ny forskning från Göteborgs universitet visar. Vårstormar som bildas över Nordatlanten har blivit vanligare än för 80 år sedan och det beror på klimatförändringarna.</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/06/05/varstormar-vanligare-europa/">Vårstormar allt vanligare i Europa</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/celiaki-hjart-karlsjukdom-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/celiaki-hjart-karlsjukdom-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/celiaki-hjart-karlsjukdom-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/celiaki-hjart-karlsjukdom-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/celiaki-hjart-karlsjukdom-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/celiaki-hjart-karlsjukdom-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/celiaki-hjart-karlsjukdom-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/celiaki-hjart-karlsjukdom-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/celiaki-hjart-karlsjukdom.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Celiaki är en autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar reagerar på gluten. Dermatitis herpetiformis, även kallad hudceliaki, är en hudmanifestation av samma sjukdom och ger kliande blåsor och utslag. Tidigare forskning om långsiktiga hälsorisker vid dessa tillstånd har gett motstridiga resultat, särskilt utanför Europa. Nu har forskare analyserat journaldata från USA mellan 2005 och 2025. Totalt […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/06/05/celiaki-hjart-karlsjukdom/">Personer med celiaki kan ha ökad risk för hjärt-kärlsjukdom</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/umgas-ensamhet-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/umgas-ensamhet-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/umgas-ensamhet-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/umgas-ensamhet-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/umgas-ensamhet-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/umgas-ensamhet-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/umgas-ensamhet-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/umgas-ensamhet-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/umgas-ensamhet.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Resultaten från SOM-undersökningen visar på nedgångar i andelen som umgås med vänner regelbundet samt i andelarna som anser att vänskap och kärlek är särskilt viktiga värden. Trots detta känner sig svenskarna överlag inte mer ensamma idag än för tio år sedan. Upplevd ensamhet är fortsatt negativt för välmåendet, men att bo i ensamhushåll eller att inte träffa vänner ofta har idag närmast positiva effekter.</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/06/05/minskande-umgange/">Kartläggning av ensamhet visar att svenskar umgås mindre</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Ratta-gata-sjukdomar-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Råtta på gata." decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Ratta-gata-sjukdomar-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Ratta-gata-sjukdomar-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Ratta-gata-sjukdomar-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Ratta-gata-sjukdomar-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Ratta-gata-sjukdomar-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Ratta-gata-sjukdomar-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Ratta-gata-sjukdomar-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Ratta-gata-sjukdomar.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Rester av mediciner och droger når naturen via avlopp. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har nu undersökt förekomsten av både läkemedelsrester och smittämnen i vilda råttor. De tittade särskilt på de infektioner som råttorna kan sprida till människor. – Vi har länge känt till att läkemedelsföroreningar påverkar arter som fiskar och fåglar. För första gången […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/06/04/lakemedel-i-rattor-kopplas-till-forandrad-smittrisk/">Läkemedel i råttor kopplas till förändrad smittrisk</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/botten-sjogras-Vastervik-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Växter på havets botten" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/botten-sjogras-Vastervik-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/botten-sjogras-Vastervik-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/botten-sjogras-Vastervik-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/botten-sjogras-Vastervik-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/botten-sjogras-Vastervik-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/botten-sjogras-Vastervik-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/botten-sjogras-Vastervik-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/botten-sjogras-Vastervik.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Sjögräsängar är viktiga kolsänkor med stor betydelse för både klimatet och havets ekosystem. Genom att analysera sediment under sjögräsängar med ålgräs utanför Västervik har forskare kunnat följa hur kol och kväve lagrats i havsbottnarna under flera tusen år. Resultaten visar att ålgräset etablerades för mer än 4 000 år sedan och på nytt för omkring […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/06/04/tusenariga-sjograsangar-svara-att-ersatta/">Tusenåriga sjögräsängar svåra att ersätta</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/grottlejon-skalle-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Lejonhuvud med kraftiga huggtänder." decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/grottlejon-skalle-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/grottlejon-skalle-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/grottlejon-skalle-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/grottlejon-skalle-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/grottlejon-skalle-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/grottlejon-skalle-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/grottlejon-skalle-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/grottlejon-skalle.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Forskare har analyserat arvsmassan från tolv grottlejon som samlats in i Eurasien och Nordamerika. De har sedan jämfört arvsmassan med nutida lejon från Afrika och södra Asien. – Grottlejon har ofta framställts som en större och robustare version av dagens lejon. Men det vi ser är något betydligt mer anmärkningsvärt – en evolutionär linje som […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/06/03/dna-avslojar-att-grottlejonet-gick-sin-egen-vag/">Dna avslöjar att grottlejonet gick sin egen väg</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Sopor-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Soppåsar på hög." decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Sopor-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Sopor-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Sopor-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Sopor-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Sopor-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Sopor-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Sopor-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Sopor.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Att slarv föder slarv är en vanlig förklaring till varför sophantering ibland inte fungerar. Nu visar forskning från Göteborgs universitet att smutsiga soprum kan väcka äckelkänslor som ökar risken för att människor gör fel när de slänger sina sopor.</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/06/03/ackel-kan-bidra-till-felaktig-sophantering/">Äckel kan förklara varför sopor slängs fel</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/magnetfalt-rymden-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Exoplanet med magnetfält och en glödande stjärna." decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/magnetfalt-rymden-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/magnetfalt-rymden-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/magnetfalt-rymden-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/magnetfalt-rymden-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/magnetfalt-rymden-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/magnetfalt-rymden-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/magnetfalt-rymden-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/magnetfalt-rymden.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Magnetfält är inget fenomen som bara existerar i vårt solsystem. En färsk studie visar att avlägsna exoplaneter bär tydliga spår av magnetism – något som tidigare inte varit känt. Resultaten öppnar för nya sätt att studera främmande världar och hitta beboeliga planeter.</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/06/02/kosmiska-kastvindar-avslojar-mystiska-magnetfalt/">Kosmiska kastvindar avslöjar mystiska magnetfält</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Tagellav-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Bild på tagellav som är brunfärgad och snirklar sig runt en gren." decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Tagellav-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Tagellav-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Tagellav-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Tagellav-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Tagellav-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Tagellav-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Tagellav-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Tagellav.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Hänglavar spelar en viktig roll i barrskogarnas ekosystem. De ger föda, livsmiljöer och bomaterial åt däggdjur, fåglar, insekter och spindlar. – De är särskilt viktiga för renskötseln och kan vara avgörande för renens överlevnad på vintern när marklavar är otillgängliga. Därför är kunskap om hur miljöfaktorer reglerar mängden hänglavar viktig för att utforma mer skonsamma […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/06/02/hyggesfritt-skogsbruk-gynnar-hanglavar/">Hyggesfritt skogsbruk gynnar hänglavar</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Man-tvattmaskin-hushallsarbete-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Man håller i en rosa handduk i tvättmaskinen" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Man-tvattmaskin-hushallsarbete-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Man-tvattmaskin-hushallsarbete-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Man-tvattmaskin-hushallsarbete-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Man-tvattmaskin-hushallsarbete-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Man-tvattmaskin-hushallsarbete-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Man-tvattmaskin-hushallsarbete-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Man-tvattmaskin-hushallsarbete-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Man-tvattmaskin-hushallsarbete.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Tidigare forskning har visat att viktkirurgi kan minska risken för bland annat typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer. En ny studie vid Göteborgs universitet har nu undersökt hur behandlingen påverkar människors dagliga liv och möjligheten att leva självständigt. Det är sedan tidigare känt att obesitas kan försämra livskvaliteten och förmågan att klara vardagliga aktiviteter, men […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/06/01/viktkirurgi-gor-vardagen-lattare/">Viktkirurgi gör vardagen lättare</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Vanner-gemenskap-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Vänner har kul och lägger händer på händer." decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Vanner-gemenskap-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Vanner-gemenskap-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Vanner-gemenskap-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Vanner-gemenskap-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Vanner-gemenskap-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Vanner-gemenskap-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Vanner-gemenskap-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/Vanner-gemenskap.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Forskare vid Lunds universitet har analyserat svar från över 34 000 svenskar mellan 2006 och 2024, baserat på <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> Information som samlas in och analyseras i forskning – till exempel texter, siffror, bilder eller intervjusvar.&lt;br/&gt;Data är ...</div><div class=glossaryTooltipMoreLinkWrapper><a class=glossaryTooltipMoreLink href=https://forskning.se/ordlista/data/ >Läs mer</a></div>" href="https://forskning.se/ordlista/data/" data-mobile-support="0" data-gt-translate-attributes='[{"attribute":"data-cmtooltip", "format":"html"}]' tabindex='0' role='link'>data</a> från forskningsprojektet Global Flourishing Study och Gallup World Poll. Den nya studien har tittat på hur personlighet, ålder, sociala relationer, geografisk hemvist och politisk identitet kan kopplas till hur svenskar upplever sina liv. – Vi ville […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/202…
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/forskning-resultat-studier-analyser-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/forskning-resultat-studier-analyser-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/forskning-resultat-studier-analyser-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/forskning-resultat-studier-analyser-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/forskning-resultat-studier-analyser-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/forskning-resultat-studier-analyser-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/forskning-resultat-studier-analyser-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/forskning-resultat-studier-analyser-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/forskning-resultat-studier-analyser.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>En studie ledd av Eötvös Loránd-universitetet i Budapest i Ungern, där en forskare från Umeå universitet medverkat, har satt en siffra på något som den publicerade vetenskapliga litteraturen vanligtvis inte fördjupar sig särskilt mycket i: Hur mycket beror ett resultat på den enskilda person som råkar analysera datan? 100 studier inom samhälls- och beteendevetenskap har […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/06/01/vilken-forskare-som-analyserar-datan-kan-paverka-resultaten/">Vilken forskare som analyserar datan kan påverka resultaten</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/levnadsvanor-barncanceroverlevare-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/06/levnadsvanor-barncanceroverlevare-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/levnadsvanor-barncanceroverlevare-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/levnadsvanor-barncanceroverlevare-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/levnadsvanor-barncanceroverlevare-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/levnadsvanor-barncanceroverlevare-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/levnadsvanor-barncanceroverlevare-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/levnadsvanor-barncanceroverlevare-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/06/levnadsvanor-barncanceroverlevare.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Hälsosamma levnadsvanor kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom och andra komplikationer hos personer som överlevt cancer som barn. Det framgår av två internationella studier.</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/06/01/levnadsvanor-kan-skydda-barncanceroverlevare/">Levnadsvanor kan skydda barncanceröverlevare mot senare hälsoproblem</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/andning-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/andning-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/andning-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/andning-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/andning-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/andning-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/andning-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/andning-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/andning.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Vi gör det över 20 000 gånger per dygn utan att ens tänka på det. Andningen är kroppens mest fundamentala rytm, i vila cirka 15 andetag per minut, men så fort vi rör på oss eller blir känslomässigt berörda, förändras mönstret direkt. De flesta tror att vi andas främst för att få in syre till […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/06/01/andningen-kroppens-stressystem/">Andningen – en nyckel till kroppens stressystem</a> appeared first on <a href="https://forskning.se">forskning.se</a>.</p>
<p><img width="1024" height="576" src="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Radjur-skog-1024x576.jpg" class="attachment-large size-large wp-post-image" alt="Två rådjur bland ris och träd i skogen" decoding="async" fetchpriority="high" srcset="https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Radjur-skog-1024x576.jpg 1024w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Radjur-skog-300x169.jpg 300w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Radjur-skog-768x432.jpg 768w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Radjur-skog-1536x864.jpg 1536w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Radjur-skog-850x478.jpg 850w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Radjur-skog-310x174.jpg 310w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Radjur-skog-1102x620.jpg 1102w, https://forskning.se/app/uploads/2026/05/Radjur-skog.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></p>
<p>Klövvilt som älg och hjort har en viktig roll i skogen. Betet påverkar hur tät skogen blir och vilka arter som etablerar sig, men effekterna på den biologiska mångfalden är omdiskuterade. En <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> Vetenskapligt arbete som doktorander gör under sin utbildning för att bli doktor.&lt;br/&gt;Avhandlingen visar doktorandens egen ...</div><div class=glossaryTooltipMoreLinkWrapper><a class=glossaryTooltipMoreLink href=https://forskning.se/ordlista/avhandling/ >Läs mer</a></div>" href="https://forskning.se/ordlista/avhandling/" data-mobile-support="0" data-gt-translate-attributes='[{"attribute":"data-cmtooltip", "format":"html"}]' tabindex='0' role='link'>avhandling</a> vid SLU har nu undersökt hur älg, kronhjort, dovhjort och rådjur påverkar biologisk mångfald i unga produktionsskogar. – En miljö är mest […]</p>
<p>The post <a href="https://forskning.se/2026/05/29/mattligt-bete-i-s…