Forskningsradar

Vetenskapsnyheter

Redaktionellt bearbetade vetenskapsnyheter — 34 artiklar

Ny klass med svampar uppkallade efter kungen
Forskare vid Uppsala universitet har hittat en helt ny svampart, som de valt att uppkalla efter kungen. Arten har fått det latinska namnet Semicentenialea rex, som betyder 50-årsjubilerande kung. Den är den första kända representanten för en ny klass av svampar som kommer att heta Semicentenialomycetes.
Diabetesrisken varierar trots samma BMI
Två personer med samma BMI kan ha helt olika risk att utveckla typ 2-diabetes, beroende på vilka biologiska mekanismer som ligger bakom deras vikt. Vissa typer av övervikt ökar risken för diabetes, medan andra inte påverkar risken alls, eller till och med verkar skydda mot sjukdomen. I en ny studie beskriver forskare de olika molekylära processer som driver dessa skillnader.
70 procents lägre risk för komplikationer med nytt höftledsimplantat
Många patienter som får en ny höftkula/protes har problem med den. Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny studie som är gjord på 1 600 patienter på 44 sjukhus i Sverige och Storbritannien. Den nya protesen består av två ledkulor, en större som omsluter en mindre, och som därför kan ge bättre stabilitet.
DN-journalisten Maria Gunther Axelsson är Årets alumn 2026
Maria Gunther Axelsson, vetenskapsredaktör på DN har utsetts till Årets Alumn (tidigare student) vid Uppsala universitet 2026. Hon har disputerat i strålningsfysik, passerat flera branscher innan hon utbildade sig till journalist. I nästan 20 år har hon bevakat forskning och är en förkämpe i kampen mot både desinformation och faktaresistens.
KBT kan hjälpa efter brustet hjärta
Män är överrepresenterade när det kommer till hjärtsjukdom, men det finns vissa tillstånd som främst drabbar kvinnor, som till exempel ”brustet hjärta”. Stress och ångest är vanligt förekommande i denna grupp. En ny studie som letts av forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet visar att internetbaserad KBT kan minska symtomen och hjälpa patienterna att bättre hantera sina känslor.
Idéer om genier och nation präglar tre utbildningar i klassisk musik
Utbildningarna i klassisk musik på prestigelärosätena Sibelius-Akademien, Lisztakademien och Estlands musik- och teaterakademi präglas av idéer om manliga genier och nationell särart. Även om det finns gemensamma nämnare, är det skillnader både mellan lärosäten och mellan olika instrumentgrupper, där slagverksundervisningen är den mest progressiva. Det beskriver forskare i en ny omfattande studie.
Sirius Fotboll och Uppsala universitet tecknar samarbetsavtal
Sirius Fotboll och Uppsala universitet inleder ett långsiktigt forskningssamarbete. Tillsammans har de tagit fram ett brett spektrum av tänkbara forskningsområden som till exempel tidiga insatser för barn, AI och matematiska modeller för system och mönster på fotbollsplanen och hur man kan utveckla konstgräs för att minska användandet av polymer och mikroplaster.
UCDP: Rekordmånga konflikter mellan stater
Antalet konflikter mellan stater fortsatte att öka kraftigt under 2025 och har nu nått den högsta nivån sedan andra världskriget. Samtidigt registrerade Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet rekordmånga väpnade konflikter totalt sett.
500 miljoner år gamla fossil avslöjar mossdjurens ursprung
Pressmeddelande — 500 miljoner år gamla fossil avslöjar mossdjurens ursprung Nya fossil från Kina visar att mossdjuren utvecklades redan under den kambriska explosionen. Fynden flyttar bak deras ursprung med 20 miljoner år och visar att de utvecklades samtidigt som de flesta andra djurgrupper uppstod. Studien har publicerats i tidskriften Nature. Mossdjur (Bryozoa) tillhör idag havens vanligaste kolonibildande djur och lever i nästan alla vattenmiljöer, från sjöar och vattendrag till havet och en art finns till och med i Fyrisån här i Uppsala. Trots deras stora ekologiska betydelse har deras evolutionära ursprung länge varit ett mysterium. Fossil av mossdjur har tidigare bara varit säkert kända från ordovicium, cirka 480 miljoner år sedan, vilket gjort dem till ett undantag bland dagens djurgrupper som annars uppstod under den så kallade kambriska explosionen. Nu visar nya välbevarade fossil från tidig kambrium i Kina att mossdjuren i själva verket uppstod redan för drygt 500 miljoner år sedan. – Det här löser ett av paleontologins klassiska problem. Mossdjuren har länge varit en evolutionär gåta eftersom de verkade dyka upp mycket senare än andra djurgrupper. Våra nya fossil visar att de faktiskt utvecklades samtidigt som resten av de moderna djurstammarna, säger Lars Holmer, professor vid Uppsala universitet och medförfattare till studien. Studien bygger på fossil från Xiannüdong-formationen i södra Kina. Forskare har även i en tidigare studie av dessa fossil undersökt en annan möjlig mossdjursart Protomelission gatehousei, vars släktskap dock på senare tid varit mycket omdiskuterat. De nya bättre bevarade fynden visar klart på släktskap med mossdjuren. Unika fossil avslöjar mjukdelar Det som gör fynden särskilt viktiga är att fossilen inte bara bevarar de mikroskopiska koloniernas skelett, utan även detaljer av mjukdelar. Forskarna kunde identifiera anatomiska strukturer som muskler, membransäckar och skiljeväggar mellan individerna i kolonin – kännetecken som…
Risk för förmaksflimmer vid hög kondition mindre än befarat
Unga personer med hög kondition har tidigare visat sig ha en ökad risk för förmaksflimmer. En ny studie på drygt en miljon män visar att denna risk är mindre än tidigare beräkningar, och att fördelarna i form av minskad risk för all annan hjärt-kärlsjukdom är större.
Läsning och strukturerad diskussion kan motverka polarisering
Skolan bör inte undvika kontroversiella frågor, även om de väcker känslor. Att läsa och ta till sig andras argument i klassrummet ökar elevernas förståelse för varandra och minskar känslomässig polarisering, visar en studie som omfattar 676 högstadie- och gymnasieelever. De mötte olika perspektiv i en strukturerad klassrumsdiskussion om förbud mot koranbränningar.
Valexperter Uppsala universitet
Här kommer en lista över forskare och experter inför valen till riksdag, regioner och kommuner i höst. Det är forskare inom demokrati och valprocessen samt följande ämnesområden: Vård; Skola och utbildning; Sociala frågor; Lag och ordning; Miljö och hållbarhet; Migrations- och flyktingpolitik; Energipolitik; Bostad; Val och demokrati. Listan kan komma att uppdateras, så gå gärna in igen.
Rädsla tystar kvinnliga politiker i debatten
Kvinnliga politiker avstår i betydligt högre grad än sina manliga kollegor från att uttala sig offentligt på grund av rädsla för hot eller trakasserier − framförallt i frågor som rör migration och jämställdhet. Även politiker med invandrarbakgrund undviker debatt i högre utsträckning.
Så anpassade sig atlantsillen till Östersjöns bräckta vatten
När atlantsillen för många tusen år sen koloniserade Östersjön behövde den anpassa sig till bräckt vatten. Gener som är viktiga för funktionen av spermier, ägg och embryon har spelat en central roll i anpassningen. Mutationer i fyra specifika gener har varit särskilt betydelsefulla. Det visar en ny kartläggning av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i PNAS.
Sorgen saknas i grundskolors krisberedskapsplaner
Krisberedskspsplaner i grundskolor innehåller checklistor för vad skolan ska göra vid ett dödsfall, liksom rutiner för minnesstunder och andra ceremonier. Däremot är beskrivningarna av psykosocialt stöd ofta begränsade, otydliga eller helt frånvarande, särskilt när det gäller hur skolan ska följa upp och stödja elever över tid, visar en ny studie, gjord på 45 grundskolor, runt om i Sverige.
Nya biomarkörer för att upptäcka cancer
Biomarkörer i blodet skulle kunna användas för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer, lungcancer och äggstockscancer. En ny studie från Uppsala universitet visar att prestandan för sådana biomarkörer är likvärdig eller bättre än etablerade tester och skulle kunna utvecklas för att användas kliniskt.
Kulturforskaren Yair Lipshitz ny professor i judiskt tänkande
Professor Yair Lipshitz vid Tel Aviv University blir den förste innehavaren av Torsten Söderbergs professur i judiskt tänkande vid Uppsala universitet. Nu finns professurer inom alla de tre stora monoteistiska världsreligionerna i Uppsala. Han kommer att leda uppbyggnaden av inriktningen judiska studier vid universitetet och därmed stärka religionsforskningen både i Uppsala och i landet i övrigt.
Datorsimulering ökade förståelsen för flyktingar
Med hjälp av datorsimulatorer går det att få bättre förståelse för flyktingars situation. Det visar en ny studie där 148 tonåringar har fått slumpmässiga flyktvägar, med olika start- och slutdestinationer. Längs vägen stötte de på oförutsägbara händelser som påverkade resan. Erfarenheter från spelet gjorde att synen på migration delvis förändrades.
Ny sällsynt fågelart upptäckt i Japan
Forskare har hittat en ny art lövsångare i Japan. Det är izusångaren som visat sig inte vara en art utan två: izusångare och tokarasångare. Det är inte utseendet som i första hand visar att det rör sig om två arter, utan det är dna-analyser och sång. Fåglarna lever i små populationer i små ögrupper och forskarna vill att de klassas som sårbara.
Antibiotika kan påverka tarmfloran i flera år
Behandling med antibiotika kan påverka sammansättningen av bakterierna som lever i tarmen, den så kallade tarmfloran, under lång tid. En ny studie visar att vissa typer av antibiotika kan kopplas till förändringar i tarmfloran i upp till fyra till åtta år efter behandlingen. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Medicine.
Ove Öhman får Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris
Ove Öhman är eftertraktad mentor för startupföretag och stöttar många yngre framgångsrika forskare och bolagsägare. Han har själv, med inspiration av cd-skivans konstruktion, skapat högprecisa analysverktyg som kan användas för bland annat proteinanalys och snabba bakterietester. Nu får han Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris.
Olika barnhjärntumörer härstammar från samma typ av cell
Forskare har upptäckt att allvarliga hjärntumörer hos barn, som till synes är helt olika, uppstår från samma typ av cell. Celltypen kan ge upphov till tumörer i tallkottkörteln, näthinnan och lillhjärnan. Att man nu vet att tumörerna är besläktade kan göra det möjligt att behandla dem på liknande sätt.
Svenska flaggan – en enande kraft
Att få se en svensk flagga, även om den bara framträder subtilt, kan leda till att man tycker mindre illa om sina politiska motståndare. Det visar en experimentstudie där vissa deltagare fick se en bild på svenska flaggan innan de svarade på frågor om nationell identitet.
Tro som drivkraft för klimatengagemang
En ny avhandling i teologi belyser en grupp klimataktivister som menar att religiös tro och världens lidande inte kan hållas isär. Studien bygger på intervjuer i Sverige och Sydafrika och visar hur religiös tro kan komplettera klimatvetenskapen. Medan vetenskapen ofta väcker klimatångest och framtidsoro, erbjuder andlighet och tro hopp, mening och motivation till fortsatt handling.