Designers are rethinking how visual thinking shapes everyday work
A new study explores how designers use visual communication to make sense of their work and collaborate more effectively. Understanding these informal sensemaking practices could help organizations improve creative teamwork and design processes across industries, from manufacturing to service delivery.
Originaltitel: The culture communications model: Visual sensemaking and the everyday in design practice
# Designkommunikation skapar mening genom visuell tolkning Luleå University of Technology presenterar en modell för hur designers använder visuell representation för att kommunicera och förstå vardagliga fenomen i sin praktik. Forskningen fokuserar på visuell meningsskapande som verktyg i designprocessen. Studien undersöker hur designers arbetar med visuell kommunikation för att tolka och förmedla komplexa idéer. Modellen kopplar designerns visuella sensemaking till praktiska designbeslut och kommunikation med intressenter. Patrick Sundqvist vid Luleå University of Technology är huvudförfattare. Arbetet presenteras vid Design Research Society. För kulturpolicyskapare och mediechefer är insikten relevant: visuell kommunikation i designprocessen påverkar hur organisationer kan förstå och förmedla kulturella budskap internt och externt. En utvecklad förståelse för visuell meningsskapande kan förbättra både policy och innehållsproduktion när organisationer arbetar med designade lösningar för kommunikation.
<p>The Culture Communications Model (CCM) provides a framework for structured sensemaking grounded in everyday visual culture. It assists designers and non-designers in navigating complex contexts through four interrelated domains – physical, social, commercial and media – each examined via interpretive filters such as norms, gender, class, power and capital. Through iterative processes of finding, understanding and synthesizing, the CCM structures visual inquiry as an embodied and dialogical practice. By translating observations through these filters and reconfiguring them with conceptual tools, users can reveal hidden relationships, challenge assumptions and generate new perspectives on context and identity. The model transforms diffuse contextual information into interpretable patterns and fosters awareness of the sociocultural conditions shaping perception and design. In positioning design as a form of visual anthropology, the CCM frames the ordinary as a site of insight – rendering the familiar visible, meaningful and creatively generative, while supporting an accessible and distributed approach to visual-cultural understanding.</p>